lördag 31 oktober 2009

The hangover















Amanda om natten

Det här var nog bara en hit i Sala och kanske tre städer till, men GOSSE, vicken hit den var där. Och sick det där med att kunna hela texten på en låt som man inte hört på sexton år. Nu i efterhand låter den lite som att den är gjord på skämt, men det tror jag inte den var.

Tillåt mej att presentera... Amanda om natten!

fredag 30 oktober 2009

Det är så vi gör det här i Stockholm

I kväll ska jag på Café Opera. Eller "Caféet" som vi säger här i Stockholm. Eller, jag är fel person att fråga egentligen, jag och de mina hänger sällan där. Sist jag besökte stället fick jag en avhyvling av ett ex som sa nåt i stil med att "det var så kul att jag var där, så han fick se vad han INTE gick miste om för aldrig någonsin hade han slösat ett helt långt år och blivit så förnedrad av någon så obetydlig som jag" eller nåt liknande. Aah, it's all coming back to me now. Han vi kallade "Trosan" var där och jag tyckte han i smyg var lite het, det var han som var ihop med Gynning i somras. Och jag hade min Margiela-kavaj på mej, och se, det ska jag ha i kväll med.

Nu måste ska jag skölja ur min rödfärgning. Hej så länge.

This used to be my playground

Bortskämda vi

torsdag 29 oktober 2009

Som barn tar man kärleken för given

När jag var liten och kände mej missförstådd och orättvist behandlad och hatade hela världen, eller kanske mest, kände hur alla i hela världen liksom pyrde av hat gentemot mej... Ja, då gjorde jag följande: satte mej på min kammare, lyssnade på den här låten och ba grät hejdlöst. *ahmen gud*



Jag hade ingen vidrig barndom. De slog mej inte. Jag var nog materiellt bortskämd, ibland, men jag tror det var det kärleksfattiga som slog an en sträng hos mej. Jag tror jag gått ett helt liv snart, och hela tiden burit på en känsla av att vara oälskad. Gillad, ja. Härlig, ja. Uppskattad till och med? Ja. Men det där innersta innersta inuti, det har alltid varit osett och förbigånget. Även nu. Hej psykologen.

Men allvarligt. Det finns fan inget försvar för en brådmogen liten skitunge som inte fick ett par nya Levisjeans att sätta sej och lyssna på BJÖRN AFZELIUS. *grinar även nu då jag hör låten, märkte jag nyss* *stängde av* *kvickt*

onsdag 28 oktober 2009

Man är ju fräsig



Skinnbralla. Jo man tackar. *är inte alls stressad av att sitta bredvid Sofis modes redaktion*

Oavsett orsak. Jävligt snygga. Jävligt tajta. *can't feel my feet* *might have to amputate*

söndag 25 oktober 2009

Man mamma, FÖR I HELVETE!







*onaj mamma, jag ser ut som mobboffret i den där grungevideon*

En rolig sak man kan göra med sitt barn är att spöka ut det. Hanna HATADE den här outfiten, själv har jag aldrig haft så roligt. Plus att jag tycker hon är uragullig. Hahaha, hon var så himla GENUINT skitsur.

*hjälp*



Stina
Hej!! kollade du Tom Pettymannen

12:29Emelie
Alltså JAG ÄR SÅ RÄDD FÖR HONOM. *nightmare material* Han har ju lätt dödat någon och dansat sådär ovanför den livlösa kroppen.

12:30Stina
JAA
Han är helt väck
Han är allt man själv inte är
Hoppas man

12:31Emelie
undrar vad han har tagit? *can i have some please** *NOT**

12:32Stina
Han påstår att han inte tagit nåt

12:33Emelie
Han ba: jag fick FEELING bara.

12:33Stina
What are you on?
Han bara I´m clean man, high on life
UUh

12:33Emelie
Hahahaha jag HATAR high on life-personer. Så INTE min grej. Är mer av en dystopi-person myself.

12:33Stina
Ja om de börjar mima celine dion.

12:34Emelie
Oooh apropå det, såg inte Idol igår.
SÄG INGET!

lördag 24 oktober 2009

For all the love in your eyes



Det här är en av mina bästa låtar. EVER. Jag får gåshud. Det beror med all säkerhet till 75% på nostalgi, men fan hörrni, den är så himla bra. Försök ignorera den outhärdliga videon, och ba lyssna på Scocco, Dahlgren, Gessle och Fredriksson. Slutet! Känslan! Groovet! Allsången! Ge mej en pava vitt någon. *är så knottrig nu*

Important looking pirates










Wishbone

Veronica Mars, how I love thee



Veronica Mars. Gjord för fjortonåringar med nördiga intressen, perfekt för Emelie, 30+. Vem hade kunnat ana? Snart dags att se om hela klabbet. *länkt* *third times a charm*

Oklart

Kalla mig gammaldags här, men jag tycker att en cover bör ha några år på nacken innan nån köttar tänderna i den. Anledning oklar varför jag tycker så, men så äre. Av respekt perhaps. Kanske för att en ny generation ska få äran att höra den där ubergrymma låten man önskar att man själv hade skrivit. Som Pet shop boys "Always on my mind". Eller för att ge den en ny publik om inte annat, för att låten förtjänar det. Som Johnny Cash med Hurt, den var ju inte direkt lastgammal. Eller om man omarrangerar den totalt kanske, som Jose Gonzales gjorde med The Knifes "Heartbeats".

Det här med att Darin gör Coldplays "Viva la vida", sekunden efter den lämnat topplistorna med originalgruppen. Det tycker jag är skitkonstigt. Fast jag biter mej själv lite i foten här, fattar jag ju, förra månaden gillade jag ju Florence and the machines cover på "Halo". Så det kanske är Darin jag har problem med. Eller det kommersiella syftet, som känns så mycket mer hungrigt när det kommer till Darin och hans producenter.

Typiskt bra cover:

torsdag 22 oktober 2009

500 days of summer


Ska jag se nu. Har höga förväntningar. Älskar killen. Lite Zooey också. *upp med intressevimplarna, people*

En evighetsenkät.

Du heter: Emelie.

Smeknamn: Har inget. Min kompis Piotr kallar mej för Prutten men det känns lite ovärdigt. *mm*

Låt som när du är ledsen sörjer till? Silent all these years med Tori Amos har väl rullat ett gäng gånger. Like you said med Tiger Lou. I see a darkness - Bonnie Prince Billy. Det är en lång, lååång lista. Jag dwellar gärna i sorg.

Vad tror folk om dig? Herregud, jag vet inte vad jag själv tycker om mej. Att jag tycker att jag är häftig kanske?

Stämmer det? Ibland. Vissa dagar är jag svinhäfti.

Vad får du oftast komplimanger för? När jag var singel var det väl mycket fejjan som stod i fokus. Nu: hejarop när jag spelar skivor. Och en och annan utskällning för att jag är så kass på detsamma. Man ba BESTÄM ER.

Vad säger du för att imponera på någon? Olika. Streck i gympa till exempel. Impar alltid på lofi-personer.

Hur imponerar man på dig? Älskar välformulerade människor. Och hatälskar sådana som kan sätta mej på plats. Och klyschan: MAKE ME LAUGH AND IM YOURS.

Brukar du skratta för dig själv? Nä. Typ inte. Extremt sällan när jag kollar film och serier till exempel, behöver spegla mej i nån annan för att finna det riktiga skrattet.

Vad står det i ditt senast inkomna SMS?: "Hej! Ska jag och Lovvi komma över en stund ca åtta? Yoga inställd, Gossip girl? Ring!".

Var bor du? Södermalm.

Trivs du där: Älskart.

Äger du några Converse: Ett par ljusrosa, behöver även vita och svarta. Trampar snett, ett års användning och jag måste köpa nya. Tyvärr. Förde är som snyggast då.

Brukar du bli för full: Nä. jag blir sällan FÖR full, däremot kan jag vara aspackad och ändå superhärlig. *jag vet, det är konst*

Är du allergisk i mot något: Nä. Men bara för det kommer jag väl käka nån jävla nöt imorron och dö av andnöd. *jävlar*

Har du haft sex idag: Nä.

Nästa mål i ditt liv: Ett ämne jag och min psykolog tummar på. Det kan gå either way.

Hur svarar du i mobilen: Med mitt förnamn. Eller ett spexigt "yo" om det är tex Carro. Då kan jag iofs lika gärna svara med hennes namn, typ "Babbo!" osv.

Vem ringde du senast? Min kille för han var med Hanna på vårdcentralen i Ringen.

Vad sa den du senast pratade med i telefonen: Nåt osexigt förmodligen, typ "be doktorn kolla ögongeggan också".

Antal timmar sömn inatt: 5 timmar. Sjuk unge.

Sov du ensam: Mycket sällan.

Brukar du komma i tid: Japp, i förtid till och med.

När mår du bra: När jag känner mej tillfreds. Hmm, goes without saying. Men när det är städat omkring mej. När jag klarat deadline. När Hanna frågar om vi ska mysa i soffan. När min kille säger att han älskar mej. När jag är med mina ubersmarta och himla härliga vänner.

När blev du fotad senast: Ha! För en annons som gick i tidningen förra veckan, jag är inte alls nöjd med bildjäveln.

Hur känner du dig nu: Matt.

Vanligaste färg på dina kläder: Svart.

Vad tycker du om fötter: Att de är bra att ha.

Vad saknar du: Självkänsla om du frågar min psykolog. Min egen blygsamma åsikt: en vinterjacka.

Hade du en bra kväll igår: hanna hostade tills hon spydde, jag ger kvällen 2 av tio. Innan såg jag tre avsnitt av Gossip girl, så jävla bra nu!

Favoritdryck på morgonen: Kaffe, alltid kaffe.

Rakar du benen: Orka.

När brukar du oftast gå och lägga dig: 22-23, läser en trekvart ca.

Är du blyg? Det beror på, är rätt bra på att koppla på autopiloten och ba köra.

Sysslar du med någon idrott: Nej för fan.

Vill du hellre ha mail än brev: Ja. *bättre för miljön*

Tror du på kärlek vid första ögonkastet: Hahaha. Nej? Superlarvigt.

Har du spytt offentligt: Om jag har.

Är du nöjd med ditt liv: På det stora hela, ja. Ibland kan jag stanna till och ba: va? var det det här som blev mitt liv? och känna mej lite omkullsprungen. Men å andra sidan, jag har levt på en jäkla räkmacka i långa perioder också.

Är du bortskämd: Jag tror inte det.

Vad gör du i morgon: Imorgon är det fredag och jag slutar tre och jag har terapi kl fyra och direkt efter den tänkte jag möta upp mina vänner på Fridas reklambyrås fest. *mmm, gratis vin* Sen är det TBA.

Vad är det värsta du vet? Barn som lider, vilket innefattar jävligt mycket.

Hur mycket pengar brukar du slösa på en vecka? Säg att jag slösar mellan sissådär 500 och 1500 kronor i veckan. Dricker tre kaffe från Pressbyrån varje veckodag, tex. Köper nån sladdrig oanvändbar tröja från HM osv.

Vilken kändis tycker du är en bra förebild? Åh, här svarade älskade Quetzala: Carolina Gynning. Älske du.

Vad längtar du till? Den själsliga ron. *as if*

Har du bra vänner och äkta vänskap? Ja. Är det nåt jag är säker på så är det det.

Vad använder du för shampoo? Inget fancy schmancy, typ Fructis gröna.

Vad är det finaste du fått? Hanna. *kräkljud insert here*.

Hur gammal är du: 33.

Du samlar på: Inte ett skit. MP3:or?

Gröna eller röda äppeln: Skiter i färgen, men de måste vara krispiga, blir så jävla arg när de är mjöliga.

Vem ringer du när du är arg/ledsen: Carro.

Gillar du golf: Nej.

Vilken tid gick du upp idag: 07.00.

Har du sovit i din egna säng inatt: Ja.

Har du strumpor på dig nu: Meh.

Är det okej att gråta: Jag är en expert på ämnet.

När grät du senast: När jag läste gårdagens Aftonblad och en liten nästan tvååring dött i cancer och hans gravsten var Spöket Laban. Spöket Laban! Blir våtig i ögat bara jag tänker påt.

Vad skulle du göra om du vann en miljon: Nåt trist som tex investera. Och förmodligen förlora hela skiten i nån sorts krasch.

Bär du glasögon eller linser: Nä, men snygga glasögon är det snyggaste jag vet. Gör under för fejjan.

Tycker du det är viktigt att ha märkeskläder: Viktigt och viktigt. Om frågan är om jag hellre BÄR märkeskläder, så ja. Om jag fortfarande lägger tusen spänn på en t-shirt: nej. Sen så finns det ju en helvetes massa sk märkeskläder som är så fula att man dör, pengar kan inte köpa allt.

När går du upp ur sängen en helgmorgon: Sju. Då vaknar hon.

Vill du gifta dig: Nej. *så mycket meckigare när man gör slut*

Vill du ha barn: Ett till, mja, förmodligen.

Solar du ofta: Nej för fan.

Är du bra på att laga mat: Jag äger kanske tjugo kokböcker, hade BBC Food på dagarna i ända, men neh. Tyvärr. Jag läser recept som porr dock.

Är du flygrädd: Abnormt rädd. Lämnar aldrig Sverige.

Hur vig är du: Totalt oböjlig.

Är du musikalisk? Kan alla sångtexter jag nånsin hört. Men thats it.

Vad dricker du helst när du är törstig: Vatten eller äppeljuice.

Tror du på ett liv efter döden: Efter alla dessa fantasyböcker och Buffy-säsonger är det svårt att svara nej på den frågan asså.

Tycker du om sushi: Ja. Men ofta är det för tjocka fiskskivor, så jag köper mest california rolls. Och de friterade på Ljunggrens! Dör vad goda de är.

Vad äter du helst när du ser på film: Schweizernöt eller mandariner.

Bor dina föräldrar tillsammans: Nej.

Har du tandläkarskräck: Nej.

Har du någon gång gråtit dej till sömns: Lost count.

Biter du på naglarna: Ja.

Senaste låt du hörde: Nåt med Arcade fire.

tisdag 20 oktober 2009

Helt vanlig köttfärssås med wok

Min kille gjorde mat i går. Gissa min ohämmade glädje när jag inte möttes av sojakorvslukt i hallen. Kommer in i köket. Köttfärssås med wokgrönsaker. AHMEN VA FAN. Quornköttfärre, precis som man kan tänka sig med lite piffig lök och krossad tomat, lite god krydda. Bredvid puttrade tagliatellen. Och så sen ba: SMACK på med beansprouts och vattenkastanjer. *helt vanligt* *så jävla inte*

Det smakade bättre än man kan tro, dock. Men ändå! Vad är det för hippie-skit, ALLT GÅR FAKTISKT INTE. Some order, please. Vad kommer härnäst? Chips med bearnaise-smak? Nä men oj, det fanns visst redan. Nån som testat? *är peppad i smyg*

fredag 16 oktober 2009

Barn är ett folk och de bor i ett främmande land



Ibland är det roligaste här i livet de pyttesmå sakerna. Och orden. Som ett mufflat "bu" till exempel. Och jag HATAR när jag sätter fingret över mikrofonen, jag lär mej aldrig, så jävla klantigt.

Wanna pull my teeth out



Först av allt. Det är ett riktigt barn i barnvagnen. Två: det klarar sej med en bula. EN BULA! *someone hand him a mantel, please*

Jag får panik när jag ser det här klippet. PANIK.

torsdag 15 oktober 2009

I want candy

Apropå Linn som jag nämnde i förra inlägget (hon är utöver frilansande stylist och modeskribent, även modebloggare), så i lördags spelade jag ju på Gustafs trettioårsfecke och han är tillsammans med Elin Kling och MY GOD vad det var modebloggare där i lokalen. Glada, glittrande, härliga. Och alla var två meter långa i högklackat utom jag. Så sedan i söndags har jag börjat hålla ett öga på deras bloggar, jag läser ju typ bara Weird Science annars, aldrig brytt mej om modebloggar, och se på faaaan, nu är jag helt stressad över min garderob. Igen. Jag som precis börjat känna mej tillfreds efter hundra butiksräder. Måste. Sluta. Läsa. Dessa. Modebloggar. Blir urstressad.

A show about nothing

I dag träffade jag Hanna Graaf. Hon var härlig. Vi tycks ha samma humor, det är alltid ett plus i min bok. Hon var söt som en sockerkaka och hade fluffigt hår. Det var väl dagens mest minnesvärda. I övrigt hände inte ett smack. Meckade ihop ett modejobb med Linn. Blev URASNYGGT om ni frågar mej. Åt en äcklig sallad med vindruvor i. Vindruvor är en frukt, de har inget i min sallad att göra.

Nu kollar jag lite på Hype. Fan vad bra Karin har blivit i programledarrollen. Go Karin! Första gången jag träffade Karin, kanske 2003, hade hon en korsett i PVC-material och den snyggaste torson jag någonsin sett, dog avundsjukedöden där och då. Har hon nog fortfarande, inte sett henne på år och dag dock. Hon intervjuar Måns Herngren. Visste ni att han bor ovanpå Åhlens City i ett radhus? OVANPÅ ÅHLENS CITY. Så himla ufo.

Det är alltså Karin och min unge på bilden, från mitt "konstprojekt" som jag kallade "Hanna och...".

måndag 12 oktober 2009

Cardigans

Hanna var ju i Sala i helgen och jag spenderade lördagen i en massa söderbutiker. Och på Acne jobbade Olle. Åh, Olle. Det var han som drog med mej till Nightlife där jag träffade han jag en gång trodde var livets mening den där gången, och vi hade förfest hemma hos Kim Ström och jag fick låna ett par Helmut Lang-jeans som var grå och sen så sov jag och Olle över hos det dära andra livets mening, Olle i soffan, jag med han. Alla fall, jag köpte den perfekta koftan där. Mjukaste stickade varma, med underbara fickor frampå. Min höst är complete. Förutom en vinterjacka. Jag har ingen, har inte hittat någon. Det kommer bli en kall vinter.