måndag 9 juni 2008

sol ute, sol i sinne

ahmen så är det ju inte. så jag väntar med att blogga tills det känns kul igen. kul att vara jag.

20 kommentarer:

Ruthie sa...

Gu vad heartbreaking det lät. Jag tycker synd om dig fast jag inte känner dig men jag känner Frida H och hon sa en gång långt före popstjärnetiden och på mjölkbarendagarna då du intervjuat henne för nöjesguiden att jag skulle gilla dig så jag gissar jag gjört. Krya! /m

Anonym sa...

JAAA du är tillbaks med bloggen!! å vad lycklig jag blir! Tack, jag har saknat dig så!

ulrika sa...

Åh, känner precis detsamma. Det är skit att inte känna att det är så kul. Hoppas du tycker det - snart. Inte för bloggens skull, om du nu trodde det, utan mer för din egen. Såklart.

Anonym sa...

Men nej! Blev överlycklig över att du börjat blogga igen men så har du slutat igen :( Älskar din blogg. Hoppas du kommer tillbaka snart! Kram

Livet mitt i livet sa...

Jag hittade precis hit och kom på att du gjort det jag tänkt på så länge - att alla rubriker är en rad från någon låt. Det hela har fallit på att jag inte är tillräckligt bra på musik, men nu har du gjort det så då kan jag släppa det :-)

Valfriheten sa...

Det var ett jäkla velande.
Ut med språket nu.

augusta sa...

Men hallå, vad ÄR det då? Du har ett fantastiskt barn, ett superjobb, en kille med humor, humor själv, en massa vänner, en lägenhet på Söder. Man får vara deppig ändå. Men vi vill veta varför...? Ettårsbluesen (menar barnet)?

Anonym sa...

Hoppas solen visar sig bland molnen snart. Saknar dina ord. Ta hand om dig. kram

Kelly sa...

ja men hurra du är tillbaks!!!!

Anonym sa...

är det inte kul nu snart?

Anonym sa...

emelie come on! we miss you!

Emma sa...

Lämnar lite fotspår bara :)

Anna sa...

Kan du inte bara säga att du lever? Jag blir orolig att killen rymt med en strippa och ni ligger sjuka i dödligaste rabiesen när du gör såhär!

emma sa...

det tycker jag du ska oxå, och så vill vi se din söta unge!

Anonym sa...

Var äääääär du? Saknar dig! Som sagt, börjar fantisera ihop de hemskaste historierna... hua. Ta hand om dig

David sa...

Jag brukar titta in lite då och då när det känns behövligt. Idag var en sån dag. Lite tråkigt att det inte fanns något nytt men jag upptäckte dock att jag hade missat ett inlägg, ett inlägg som helt plötsligt blev livsviktigt.
Du skrev om en rasta hunden låt tidigare. En rasta hunden låt jag aldrig hört. En rasta hunden låt jag nu måste höra. Vart och hur fick du tag på den?
Tack

Rebecca sa...

jag saknar din blogg.

lindab sa...

jag saknar också bloggen. massor.
helt sjukt att det var så himla länge sen du skrev, och ändå går jag in och kollar med jämna mellanrum och hoppas att det ska finnas något litet livstecken.
mijau.

Darling sa...

Jag känner som du. Har tappat stinget för länge sedan. Kan bloggande möjligtvis vara en form av självknäckande?

Madeleine sa...

jag sökte på halloumi-rulle och fann dig. och jag älskar dig redan! be my best friend <3