JAG ÄR POPMORSA. HITTILLS ÄR DET UR-KUL.: Till er med självsovande barn

torsdag 18 juni 2009

Till er med självsovande barn

En fråga bara: om jag lämnade hanna ensam i sovrummet och ba GO NATT! så skulle hon bara gå upp och öppna dörren och ba HEJ!. Tio ggr på raken, lätt som en plätt. Inte en chans hon skulle ligga kvar i sängen. Hur gör ni där?

13 kommentarer:

j sa...: spjälsäng. vi hoppas den håller tills 10-årsdagen. allt efter det känns som en fasa.; 18 juni 2009 kl. 08:54:00 GMT
Anonym sa...: i nannyjouren lägger de barnen 99 gånger på en kväll...; 18 juni 2009 kl. 09:00:00 GMT
Anonym sa...: ja spjälsäng. verkligen. annars skulle det ALDRIG gå.; 18 juni 2009 kl. 09:33:00 GMT
Popmorsan sa...: *använder ej sådan* *kul* *är doomed*; 18 juni 2009 kl. 09:38:00 GMT
Anonym sa...: Sluta med vällingen på kvällen? Kanske piggar upp för mycket?; 18 juni 2009 kl. 10:01:00 GMT
Josefine sa...: man blir galen och låter ungen vara uppe en stund till. helt opedagogiskt och allt. ja så var det hos oss. sen skaffade vi bandspelare och min lilla extraunge fick börja lyssna på sagor. sen var det lugnt. kommer bara upp för vatten nu.; 18 juni 2009 kl. 10:21:00 GMT
Anonym sa...: bandspelare is the shit. när jag passar min syrras ungar sätter jag på ett kasettband med sagor eller en skiva med musik när det är läggdags. de somnar på ett kick.; 18 juni 2009 kl. 13:44:00 GMT
Cissi sa...: grejen är ju den att de lär sig. Som med allt tar det ju en massa gånger att lära sig. Man får ta en jobbig vecka när man går in hundraarton gånger, sen funkar det väl så småningom. Så kommer det ju vara när man ska sluta med blöja, sluta med välling, verkligen bosta tänderna varje kväll, ja allt. Hoppas jag iaf.

Och sen får man ju räkna men att det ibland är en sån kväll då det inte går alls. Så funkar man ju själv med, ibland kan man inte sova.; 18 juni 2009 kl. 17:02:00 GMT
Maria L sa...: spjälsäng med en av dem- verkligen aslätt då, den andra i vanlig säng, men jag vet inte vad som hände där,jag tror jag sa helt fubbigt "mamma kommer igen snart, vänta lite" med halvpigg röst och då låg han där och väntade och somnade...; 18 juni 2009 kl. 19:30:00 GMT
Lena sa...: Maria: din ELAKING! [smiley]
Nej men vad fan, det är väl som de flesta säger: var beredd på ett tusen uppvak och HEEEEJ! första veckorna, sen ger det sig. De är ju så flexibla di små.
Var inte rädd för att testa något nytt, det är bara vi vuxna som fantiserar om eventuella trauman, de korta anpassar ju sig. Alltid.
Se bara till att vara lugn och tråkig när du går tillbaka in till sängen.; 18 juni 2009 kl. 19:55:00 GMT
Hemlig beundrare sa...: För oss går det i perioder med vår tvååring. I vissa somnar hon pang på några minuter efter att man gått eller ligger och pratar/sjunger en stund för sig själv. I andra, typ nu, kommer hon uppsmygandes femtielva gånger. Minst. Ställer sig precis innan för sin dörr och sticker ut en fot genom dörrspringan. Gör man inget börjar hon göra små ljud och puffa lite i dörren (hon lämnar dock nästan aldrig rummet så hon är ju ytterst medveten om själva buset). Då får man gå och lägga henne igen. Och igen. Och igen. Vi brukar bara vara tysta eller max säga typ "godnatt sovgott". Till slut somnar hon. Ibland kan man retas genom att lägga på täcket fast hon inte vill ha det. Då går hennes sista energi åt att låtsasgnälla en stund så glömmer hon bort att hon busar och somnar istället. Minne guldfisk liksom.
Det är galet frustrerande emellan åt men så djäkla värd det när det funkar. Vilket är oftast. Kör!; 18 juni 2009 kl. 20:00:00 GMT
Lisa sa...: Jag säger go for it! Min unge är två och har somnat själv sen han var ca ett halvår gammal, även om det såklart har funnits (och finns) svackor. Som sagt, öva in rutinen så sätter den sig säkert snart. Här kör vi kvällsmat, pyjamas, tandborstning, bok och sen i säng. Jag brukar börja påminna honom rätt tidigt om att det är kväll och att han snart ska sova, och sen upprepa under nedtrappningens gång ("ok, vi kan läsa Alfons EN gång till, sista gången, sen ska du sooova.."), verkligen pränta in det och förbereda honom. Prata/läsa med lugnare röst. Och var tråkig om hon kommer upp! De ska liksom inse att det inte händer nåt mer kul, att det bästa är att sova. Se till att hon är ordentligt trött innan, kanske värt att hålla uppe henne lite längre första gångerna. Det senaste här är att sonen vill upp och har förslag, t.ex. läsa mer bok eller dricka vatten. En extraslurk vatten eller lite mer kramar kan passera, men annars kör vi stränga stilen och säger att det är färdigt för ikväll. Oftast köper han argumentet att han redan har läst/druckit och att vi kan hitta på mer skoj imorrn. Jag försöker hålla rösten lugn och sövande och inte visa om jag blir irriterad. Blir man snäsig kan de ju bli ledsna/arga och somnar absolut inte... Påminner honom om hur mysigt det är i sängen med nallar etc för att ändra fokus från vad han INTE får. Vi har förresten ingen spjälsäng, han ligger på en madrass bakom en soffa och kan gå upp själv, men det brukar funka ändå. Eh, kanske rörigt, men ville lägga till lite till de bra råden du redan fått. Lycka till!; 19 juni 2009 kl. 12:39:00 GMT
hanna sa...: Första kvällen kommer de upp 99 gånger. Man tar i handen och säger "nu är det dags att sova", går ut och hinner knappt sätta sig innan man får göra samma sak igen.
Andra kvällen kanske 73 och tredje typ 68. Sen kommer de kanske inte alls den fjärde. Men sen blir det typ 25 den femte. Sen plötsligt en kväll så kommer de inte ut. Och man fattar ingenting. Tjuter lite och är så jävla nöjd.

Tricket är att bestämma sig och att aldrig ge upp. De får inte vinna. Och jag lovar. Det är så jääävla värt det.; 21 juni 2009 kl. 16:15:00 GMT