Jag vet inte om folk utan barn kan förstå frustrationen som tumlar runt i en när ens barn inte vill somna om kvällarna. Det är hemskt. Jag hatar det. Jag tänker fula tankar, raseriet liksom bubblar under huden på mej. Och man kan ju inte göra nånting. Man har gjort allt precis som man ska, precis som man brukar. Bytt blöja, klätt på pyjamas, läst saga, 19:35, druckit välling, släckt lampan. Precis som man alltid gör. Och ungen vill inte sova. Man stirrar på klockan, 20:11, man är skittrött och skitsur, och har tio grejer man måste göra där uppe i de andra tända rummen och minutrarna går och aggressionen byggs upp där inuti, 20:35. Man håller fast, man lirkar, man säger åt på skarpen, 20:52, man låtsas sova, man gör allt. Men hon skriker, hon småpratar urgulligt, hon sparkar en, hon klappar en på kinden, hon vägrar ligga still, hon tänder lampan. Hon gör allt utom att somna, 21:05. Efter två timmar i sängen har man förståelse för de som slår sina barn. Nej, det har man ju inte, men frustrationen... FRUSTRATIONEN! Maktlösheten fick mej att börja grina i kväll. Man kan ju inte göra nånting. Inte ett smack. Man kan bara vara morsa och ha tålamod och vara den större personen när man innerst inne bara vill skrika tillbaka och gå upp och drämma igen dörren och ta på sej skorna och hon skriker vart skaru? och jag vill gallskrika AHMEN UUUUUUT FÖR FAN. Man slutar nog aldrig vara tonåring. Inte jag i alla fall. Fy fan vilken pärs. Usch.
måndag 15 juni 2009
Time makes you bolder, even children get older and I'm getting older too
Jag vet inte om folk utan barn kan förstå frustrationen som tumlar runt i en när ens barn inte vill somna om kvällarna. Det är hemskt. Jag hatar det. Jag tänker fula tankar, raseriet liksom bubblar under huden på mej. Och man kan ju inte göra nånting. Man har gjort allt precis som man ska, precis som man brukar. Bytt blöja, klätt på pyjamas, läst saga, 19:35, druckit välling, släckt lampan. Precis som man alltid gör. Och ungen vill inte sova. Man stirrar på klockan, 20:11, man är skittrött och skitsur, och har tio grejer man måste göra där uppe i de andra tända rummen och minutrarna går och aggressionen byggs upp där inuti, 20:35. Man håller fast, man lirkar, man säger åt på skarpen, 20:52, man låtsas sova, man gör allt. Men hon skriker, hon småpratar urgulligt, hon sparkar en, hon klappar en på kinden, hon vägrar ligga still, hon tänder lampan. Hon gör allt utom att somna, 21:05. Efter två timmar i sängen har man förståelse för de som slår sina barn. Nej, det har man ju inte, men frustrationen... FRUSTRATIONEN! Maktlösheten fick mej att börja grina i kväll. Man kan ju inte göra nånting. Inte ett smack. Man kan bara vara morsa och ha tålamod och vara den större personen när man innerst inne bara vill skrika tillbaka och gå upp och drämma igen dörren och ta på sej skorna och hon skriker vart skaru? och jag vill gallskrika AHMEN UUUUUUT FÖR FAN. Man slutar nog aldrig vara tonåring. Inte jag i alla fall. Fy fan vilken pärs. Usch.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
11 kommentarer:
känner igen allt. det är samma sak varje vår när det är ljusare på kvällen " det är inte alls kvääälll" skriker dem. Jag har ingen lösning men spontant känner jag bryt mönstret. Lägg en timme senare, annan ordning på saga, välling mm, sängen i ett annat hörn. Det känns som återvändsgränd nu.
tycker sparkarna är värst. små små mjuka fina hälar som alltid lyckas pricka där det görs som mest ont och man måste bara fortsätta ligga nära nära och väs-sjunga nåt milt i örat fast fötterna går som pistonger mot lår och mage. fy.
Fy fan. Hade samma ikväll med min obstinata tvåårinn. Paniken krälade under huden och till slut stormade jag ut och skrek, vilket förstås gjorde allting mycket värre. From nu får hon aldrig mer sova middag, hur trött hon än är. 21.33. Fan.
min värsta är när hon skallar mej i ansiktet. sker minst tre ggr i veckan, det gör så ont så tårarna rinner. GAAAAH.
ok hot tips! ni MÅSTE lära henne att somna själv. har två barn, det första satt vi/låg bredvid tills han var 3 - då en magisk kväll orkade jag inte missa ANTM en gång till så jag gick ut och sa "jag kommer in om en stund igen" och så tittade jag in då och då och så somnade han själv. ta-ra! barn nummer två fick börja somna själv från han var kanske 1,5. behöver verkligen inte innebära 5 minuters och pina och skrikfest! man går lite in och ut och låter snäll på rösten. sen när de somnar själva tar det MAX tio min inna de somnar själva. vansinnigt bra, ni MÅSTE.
Japp, känner igen. Vi har inte gjort den dära somna själv grejen än, men vi ska. Finns en bra broschyr av doktor Berndt Eckerberg att få på BVC eller beställa på nätet. Eller googla Lära barn sova själva.
Hahaha... vad roligt. precis så har jag det vareviga kväll. Eftersom jag kommer hem vid 19, så är min Algot så uppe i varv att han bara vill leka, skratta, dricka vatten, inte dricka välling, dricka välling, luras att han har bajsat, läsa bok som han sen smäller mig i ansiktet med, inte läsa bok, kramas, slåss, ropa på pappa, sparka ut pappa när pappa väl ligger i sängen, gråta, skratta och brumma mellan läpparna som sen får honom att gapskratta. Så är det. jämt. Och jag blir arg men kan inte låta bli att skratta. För han är ju ändå världens sötaste. Sen somnar han snarkandes klockan 21:30 och jag inser att jag också borde sova för att bli av med den här dagissnuvan som han smittat mig med.
Jag dog lite av att jag gjorde det. Men jag beställde också den där broschyren. Och så följde vi den. Och fick ont i hjärtat i en vecka. Men holy shit vad det var värt det. Nu somnar han själv varenda jäkla dag utan problem. Och jag undrar bara varför vi inte gjorde det tidigare.
ja, shit magritte vad livet blir lättare när barnen kan somna själva. mina ungar, 3½ och 2 år, gör det. det funkar inte på något annat sätt eftersom man inte kan ligga bredvis två barn samtidigt. märk väl att det inte går smärtfritt varje kväll men om man läser saga och hela baletten så räcker det med att jag ropar "godnatt, nu ska ni sova" några gånger när det gnölas. det är bara att prova sig fram.
Lär barnet att somna själv. Körde 5-minmetoden vid femmånader och har aldrig haft dessa problem. Guud vad tacksam jag är för det. Man måste få tid för sig själv annars blir man ju galen.
SÅ igenkännande. Man blir verkligen galen.
Skicka en kommentar