tisdag 12 oktober 2010
måndag 11 oktober 2010
Dejta? Ahmen fy fan (krönika Sthlm City v 39)
Jahapp. Då ska man väl börja dejta igen då. Ahmen fy fan? Fem års samboförhållande och här var där man hamnade. Superhärligt på många plan, så klart, men hela känslan av att vara "ute på marknaden igen" gör mig lätt illamående. Vissa dagar, de bra dagarna, så känns det jättekul. Livet som smörgåsbord, bring on the halleluja moments och så vidare. Lustigt nog, och inte helt okonstigt, så infaller alltid de bra dagarna i samband med helg. Övriga (fem) dagar försmäktar jag inför tanken på mig själv halv fyra på Spy bar, med härjat fylleslappt ansikte och desperat blick. Gode gud, låt mig inte hamna där igen.
För jag har ju varit där - OM jag har. Hörrni, tro mig när jag säger att jag var så himla dålig på att vara singelperson innan jag träffade han som blev pappa till mitt barn. Det var ingen vacker syn. Det var längesen nu, ett halvt sekel (!) sedan, men jag minns det väldigt väl. Tyvärr, ska jag väl tillägga. Hur jag kunde komma in i en lokal, och med hököga snabbt och vant scanna av det manliga klientelet och sen vända på klacken och säga till mitt sällskap att "nää, vi går vidare, här finns inget". Samma procedur på varje ställe, varje kväll, vecka ut och vecka in, amen. Jag föraktar den sidan hos mej själv. Att jag var så uppenbart sökande, att jag inte var starkare än så, var mer nöjd med mig själv, trivdes bättre i mitt eget sällskap, herregud, i mina VÄNNERS sällskap. Att mitt ultimata mål, mitt enda mål, var att hitta någon som kanske eventuellt möjligtvis så småningom skulle älska mig.
Jag hoppas att jag inte är den personen i dag. Att moderskapet ska ha fyllt någon sorts kvot inuti. Det är för tidigt att säga. Och det är klart man kan bestämma sig för att "äsch, det är ingen brådska, nu fokuserar vi lite på dig Emelie, känn lugnet, börja på yoga!" Ja men tjena. Det funkar ju bara i teorin, det är en superbra tanke och målsättning, men ingen lotusställning i världen kan hindra saknaden efter någon annans hud.
Eller hud förresten. När jag tänker efter så vet jag inte om det är det fysiska som jag saknar mest. Alltså själva gökandet. Jag saknar den där intimiteten, oförställdheten, att våga vara känslomässigt naken inför en annan människa. Och den där obetalbara känslan av att veta att den där människan känner mig utan och innan, vet allt, har sett allt, och HERREGUD, han sitter fortfarande kvar..?! Trots bagage och tillkortakommanden. Och hmm. Well. Sen om gökandet är av världsklass så är ju inte det ett direkt minus. Hej nya livet, nu gör vi om, gör rätt.
För jag har ju varit där - OM jag har. Hörrni, tro mig när jag säger att jag var så himla dålig på att vara singelperson innan jag träffade han som blev pappa till mitt barn. Det var ingen vacker syn. Det var längesen nu, ett halvt sekel (!) sedan, men jag minns det väldigt väl. Tyvärr, ska jag väl tillägga. Hur jag kunde komma in i en lokal, och med hököga snabbt och vant scanna av det manliga klientelet och sen vända på klacken och säga till mitt sällskap att "nää, vi går vidare, här finns inget". Samma procedur på varje ställe, varje kväll, vecka ut och vecka in, amen. Jag föraktar den sidan hos mej själv. Att jag var så uppenbart sökande, att jag inte var starkare än så, var mer nöjd med mig själv, trivdes bättre i mitt eget sällskap, herregud, i mina VÄNNERS sällskap. Att mitt ultimata mål, mitt enda mål, var att hitta någon som kanske eventuellt möjligtvis så småningom skulle älska mig.
Jag hoppas att jag inte är den personen i dag. Att moderskapet ska ha fyllt någon sorts kvot inuti. Det är för tidigt att säga. Och det är klart man kan bestämma sig för att "äsch, det är ingen brådska, nu fokuserar vi lite på dig Emelie, känn lugnet, börja på yoga!" Ja men tjena. Det funkar ju bara i teorin, det är en superbra tanke och målsättning, men ingen lotusställning i världen kan hindra saknaden efter någon annans hud.
Eller hud förresten. När jag tänker efter så vet jag inte om det är det fysiska som jag saknar mest. Alltså själva gökandet. Jag saknar den där intimiteten, oförställdheten, att våga vara känslomässigt naken inför en annan människa. Och den där obetalbara känslan av att veta att den där människan känner mig utan och innan, vet allt, har sett allt, och HERREGUD, han sitter fortfarande kvar..?! Trots bagage och tillkortakommanden. Och hmm. Well. Sen om gökandet är av världsklass så är ju inte det ett direkt minus. Hej nya livet, nu gör vi om, gör rätt.
Att hosta upp en lunga
Ååååh Hanna hostar och hostar. Hon är liksom inte sjuk, hon är pigg och ofebrig, men hon hostar lungorna ur sej, särskilt om natten. Vet ej vad jag ska göra. Vad ska jag göra?
Vad som hänt sen sist
 |
| Vi gjorde chokladbollar! |
 |
| Jag blev superförkyld och kände ingen egentlig smak på nånting jag åt i Berlin. *kul* |
 |
| Vi var hemma hos Jonna och åt hennes/Jamie Olivers fantastiska kyckling. |
 |
| Kycklingen. Magnifik. |
 |
| Jonna längtade lite tillbaka. |
 |
| På St Eriksplan kan man köpa jättegoda cupcakes. På... eeh, "Cupcakes". |
 |
| I fredags käkade jag lyllig middag på Kåken innan spelningen tillsammans med Axel och Agnes. Så himla fina. |
 |
| Malena och Marcus var också med. Så himla bra kväll. |
 |
| Ja, och så spelade jag och Sebbi skivor då så klart. |
 |
| Här är vi på Babylon. Älskar Babby. |
 |
| På Karlbergsvägen ligger Arizona, där har de finfin brunch om söndagarna. Allt är stekt beyond recognition, på ett ypperligt sätt. Här är efterrätten, amerikanska pancakes. |
fredag 8 oktober 2010
onsdag 6 oktober 2010
Wanna rock and roll all night, and party every day
Ahmenåååh, vad kul det var i Berlin! Blev så klart helt kär. Jag har ju varit där förut, men den här gången var det utefter helt andra förutsättningar, vi åkte ju på ricko dit för att festa i två dygn. Vilket vi gjorde.
På Arlanda var jag ett vrak av flygrädsla, drack rödvin vid gaten och kunde inte riktigt sitta still, jag skulle ju liksom till och... ja, dö inom kort. In på planet. CAROLA KLIVER IN. Just då kunde jag inte bestämma mej om det betydde jag skulle överleva, hon har ju Gud med sej etc, eller om det var löpet SVENSK IKON DÖD I FLYGKRASCH som vägde tyngre. Köpte vin. Och så vips!, ba: framme! Gick skitbra! Landade på Tegel, taxi in till hotellet Amano som låg precis korsningen August Strasse och Rosenthaler Strasse. Skitfint var det. Mitt i Mitte. Promenerade runt lite, hamnade på konstnärlig bakgård i nåt rivningshus där vi drack öl. Sen mötte vi upp resten av gänget på en trendig pytteliten asiat som hette Transit, typ det godaste jag ätit, massa smårätter för trettio spänn styck. GÅ DIT. Precis bredvid Amano. Sen gick vi till Cos, denna underbara affär som HM vägrar öppna i Sverige. Köpte svart sjavig tröja. Som jag alltid gör. Gled runt, tillbaka till hotellet vid sju, duschi duschi, på med, och lyssna på detta: svinkort svart kjol och svarta stay-ups! Var oerhört het om man kisade lite. Till det sjavigt urtvättat tröj-sjok. Tog taxi till Bar Neu, liten krautbar nånstans, man fick röka inne. Wihoo. Sen till nåt som liknade en sammetsinredd flyghangar, men egentligen var en hipp restaurang som hette Grill Royal. Där åt vi supermycket mat och drack supermycket vin. Sen till en bar som hette Bar Tausend som verkade urmodern, vidare till en, på riktigt, jävligt hipp fest i Neukölln, man riktigt såg på klientelet hur coola de tyckte att de var. Vi hade gått in på shotsen vid det här laget så vi brydde oss inte nämnvärt. Lyssna på detta: 4 shots, 2 glas vin, 2 öl: 20 euro! Två hundra spänn! Inte klokt. Sen lite olika barer tills vi hamnade på en rosa fluff-inredd bögbar som hette Roses, då var klockan strax efter sex och jag ville åka hem. Så då gjorde vi det. Fast först nån sorts falafel. Slut dag 1.
Klockan tolv skulle vi ses i foajén, så vi sågs kvart i ett. Var vrak allihop. Promenerade till sluttampen av Kastanjen Allé, nåt brunchställe och en flea market i nära anslutning. Schwein Strasse eller liknande. På vägen dit såg jag lekparken med gungan där jag och Kalle hade gungat och hånglat fem år tidigare, då började jag grina. Alltså ful-grina. Jag var bakis och tunnhudad, ok? Så när killarna i gänget beslutade sej för att dra till Berghain, ett dygnet runt-öppet ställe med världens största techno/house dj:er pallade jag inte. Då var klockan typ tre på em. Just ja, innan de drog var vi på en danssalong med gammeltjoa-dans, jättefint, där drack vi öl och solen sken. Alla fall, när killarna var på hardcore-gayclub och shottade och dansade plocka äpple-dansen så hängde "vi tjejer" med världsafina Tomas Hemstad. Åt på Transit igen. Upp på hotellet, sov en timma, klockan sju skulle vi alla mötas på ett dumplingställe som hette nåt med Heroes, det låg också precis vid Rosenthaler. Skitgoda dumplings, hängde runt på en annan bar lite innan vi, HÖR OCH HÄPNA, drog till det dära Berghain. Och gud, det var så ROLIGT. Det lågs och sexades överallt, säkert mycket knark, men jag kollar inte så noga, men det var framför allt så himla o-aggro stämning, det var superkul. Folk kom ut från toaletterna två och två, tre och tre, med typ näsblod och sperma överallt. Så himla verklighetsfrånvänt. Halv tolv fick det vara nog, flyget skulle gå tio dan därpå. Och jag kom hem alive och så himla mycket gladare än innan jag lämnade Sverige.
Åh, nu låter det som att jag glorifierar alkot och knarket, det är inte menat så, jag såg på riktigt inga kanyler och skit, det var bara totalt jävla underförstått att det var så det var. I don't do drugs, never have. Och ingen i vårt sällskap pysslade med sånt heller. Knark är bajs. Så. Nog om det.
På Arlanda var jag ett vrak av flygrädsla, drack rödvin vid gaten och kunde inte riktigt sitta still, jag skulle ju liksom till och... ja, dö inom kort. In på planet. CAROLA KLIVER IN. Just då kunde jag inte bestämma mej om det betydde jag skulle överleva, hon har ju Gud med sej etc, eller om det var löpet SVENSK IKON DÖD I FLYGKRASCH som vägde tyngre. Köpte vin. Och så vips!, ba: framme! Gick skitbra! Landade på Tegel, taxi in till hotellet Amano som låg precis korsningen August Strasse och Rosenthaler Strasse. Skitfint var det. Mitt i Mitte. Promenerade runt lite, hamnade på konstnärlig bakgård i nåt rivningshus där vi drack öl. Sen mötte vi upp resten av gänget på en trendig pytteliten asiat som hette Transit, typ det godaste jag ätit, massa smårätter för trettio spänn styck. GÅ DIT. Precis bredvid Amano. Sen gick vi till Cos, denna underbara affär som HM vägrar öppna i Sverige. Köpte svart sjavig tröja. Som jag alltid gör. Gled runt, tillbaka till hotellet vid sju, duschi duschi, på med, och lyssna på detta: svinkort svart kjol och svarta stay-ups! Var oerhört het om man kisade lite. Till det sjavigt urtvättat tröj-sjok. Tog taxi till Bar Neu, liten krautbar nånstans, man fick röka inne. Wihoo. Sen till nåt som liknade en sammetsinredd flyghangar, men egentligen var en hipp restaurang som hette Grill Royal. Där åt vi supermycket mat och drack supermycket vin. Sen till en bar som hette Bar Tausend som verkade urmodern, vidare till en, på riktigt, jävligt hipp fest i Neukölln, man riktigt såg på klientelet hur coola de tyckte att de var. Vi hade gått in på shotsen vid det här laget så vi brydde oss inte nämnvärt. Lyssna på detta: 4 shots, 2 glas vin, 2 öl: 20 euro! Två hundra spänn! Inte klokt. Sen lite olika barer tills vi hamnade på en rosa fluff-inredd bögbar som hette Roses, då var klockan strax efter sex och jag ville åka hem. Så då gjorde vi det. Fast först nån sorts falafel. Slut dag 1.
Klockan tolv skulle vi ses i foajén, så vi sågs kvart i ett. Var vrak allihop. Promenerade till sluttampen av Kastanjen Allé, nåt brunchställe och en flea market i nära anslutning. Schwein Strasse eller liknande. På vägen dit såg jag lekparken med gungan där jag och Kalle hade gungat och hånglat fem år tidigare, då började jag grina. Alltså ful-grina. Jag var bakis och tunnhudad, ok? Så när killarna i gänget beslutade sej för att dra till Berghain, ett dygnet runt-öppet ställe med världens största techno/house dj:er pallade jag inte. Då var klockan typ tre på em. Just ja, innan de drog var vi på en danssalong med gammeltjoa-dans, jättefint, där drack vi öl och solen sken. Alla fall, när killarna var på hardcore-gayclub och shottade och dansade plocka äpple-dansen så hängde "vi tjejer" med världsafina Tomas Hemstad. Åt på Transit igen. Upp på hotellet, sov en timma, klockan sju skulle vi alla mötas på ett dumplingställe som hette nåt med Heroes, det låg också precis vid Rosenthaler. Skitgoda dumplings, hängde runt på en annan bar lite innan vi, HÖR OCH HÄPNA, drog till det dära Berghain. Och gud, det var så ROLIGT. Det lågs och sexades överallt, säkert mycket knark, men jag kollar inte så noga, men det var framför allt så himla o-aggro stämning, det var superkul. Folk kom ut från toaletterna två och två, tre och tre, med typ näsblod och sperma överallt. Så himla verklighetsfrånvänt. Halv tolv fick det vara nog, flyget skulle gå tio dan därpå. Och jag kom hem alive och så himla mycket gladare än innan jag lämnade Sverige.
Åh, nu låter det som att jag glorifierar alkot och knarket, det är inte menat så, jag såg på riktigt inga kanyler och skit, det var bara totalt jävla underförstått att det var så det var. I don't do drugs, never have. Och ingen i vårt sällskap pysslade med sånt heller. Knark är bajs. Så. Nog om det.
tisdag 5 oktober 2010
fredag 1 oktober 2010
Still afraid of flying but with you I'd die today
I morgon ska jag flyga. Jag är rädd.
Ska försöka kirra nån sorts blogg-app till iPhonen så jag kan meddela att jag lever under lördagen.
Ska försöka kirra nån sorts blogg-app till iPhonen så jag kan meddela att jag lever under lördagen.
Klädångest royale
Det här med att packa, jag brukade tycka att det var så kul, nu ba NEJ. Klädångest royale. Jag ska bara ha med mej handbagage, hur mycket väger tio kilo? Rent teoretiskt kan jag svaret, men hur mycket äääär det. Blir tokig. På kvänn lördag ska vi ju på supersnoffsig restaurang (Grill Royale), och sen nån sorts blandning av Berghain och sunkiga krautställen (jag är mest peppad på de senare), vad ska jag packa med för kläder? Och klarar man att ha på sej det man reser i på lördagen även söndagdag och hemresan måndag? Och för den delen, behöver jag ett ombyte till söndagkvällen då jag antar vi ska middaga och klubba igen?
Fast å andra sidan. Det är himla Berlin. Känns som att Docs och jeans kommer vara ypperligt både klubbmässigt och flanerar-wise. Det här blir bra. Slänger i lite svarta trasor ba. Lite Dust-it och svart klet-smink. Lite undies. Klart! Ungefär som en vanlig stockhomskväll mao.
Fast å andra sidan. Det är himla Berlin. Känns som att Docs och jeans kommer vara ypperligt både klubbmässigt och flanerar-wise. Det här blir bra. Slänger i lite svarta trasor ba. Lite Dust-it och svart klet-smink. Lite undies. Klart! Ungefär som en vanlig stockhomskväll mao.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
