tisdag 25 augusti 2009
Insane in the membrane, insane in the brain
Okej, nu gör jag det. Jag ringer bokstavskombinationstanten. Varför är jag nervös? Som att samtalet är ett test jag måste klara, för att se om jag är fucked up nog? Och i dag är ju en BRA dag, när allt känns enklare än, säg, förra veckan. Hon ba "vad tynger dej?" och jag ba lite svävande "njäää, inget särskilt, jag vet att det var nåt men nu minns jag inte riktigt...". Skit samma. Nu ringer jag. Nu. Exakt nu. Hej.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
ja, heja heja!
du kommer inte ångra dig. det är inget konstigt och tänk att det är ett sätt att ta hand om sig själv. fast bara bättre och mer långsiktigt än att krypa upp i soffan och käka choklad. jag tror det kommer bli så bra, så bra. men lova att fortsätta blogga, din blogg är bäst:)
kram!
Jag instämmer med Linda, både i heja-ropen och om att din blogg är underbar! Heja dig på alla nivåer!
om du inte trivs med henne så har jag ett bra nummer också. Det kan ju ta ett tag innan man hittar någon man litar på och trivs med. Våga pröva igen med en annan om den första inte känns bra!
Jag fick en psykolog en gång som hade ett plåster över överläppen, som en hitlermusche, det gick ju bara inte... minns att hon var dålig också och att jag gick direkt hem och tog ut största kniven och skar upp benen efteråt. en annan sa bara att jag nog var kär i alla som jag klagade över... en tredje sa att allt var min mammas fel...så ska inte en psykolog vara. Sen fick jag som tur var en jättebra som hjälpte mig enormt!!!
Åhmen så känner man alltid! Idag ringde en psykolog mig för att berätta att jag stod på väntelistan för att få komma till dem. Jag satt på jobbet när hon frågade om det stämde att jag sökte för ångest-problem. Jag ba mmm, och kände mig jätte skyldig för att jag satt där på jobbet och faktiskt hade en bra dag och var typ lycklig.
Skicka en kommentar