Jag blev tillsagd av Mats att göra en sån här. Så då gjorde jag det, lite håglöst och inte så jätteinspirerat. 2009 var ett ganska menlöst år. Med det inte sagt att det inte varit toppen ibland. Det blir aldrig riktigt botten med en så fab unge som Hanna. *kräkljud insert here*
Årets bedrift: det var väl att jag "lyckades" med att inte längre skriva så mycket, att inte ha en byline, att inte på nåt vis synas. Allt sådant var stressmoment som jag inte kände att jag kunde leva upp till längre, jag embraceade totalt och hängivet min incognito-person som med glädje gick i omoderna kläder och inte hängde med i musiken och trenderna och brydde mej om att gå på tuffa fester och vad som var so hot right now.
Årets bittra: läs ovan. För det är ju så himla dubbelt det där. På nyår släpper jag DN-frilanset och sen är jag helt osynlig. What the fuck have I done?! Lite så.
Årets bästa semester: glappet mellan DN och Aftonbladet. Frossade i teveserier, kaffe på Louie Louie och sömn när Hanna var på dagis.
Årets nytillskott: Spotify. Jag älskar Spotify.
Årets förlust: den där fyran i Gamla stan svider fortfarande.
Årets vuxenpoäng: att vara hemma framför datan tre helger av fyra möjliga är väl rätt vuxet. Eller bara tråkigt kanske. Vi storhandlar på ICA Maxi varannan månad.
Årets fysiska förändring: alltså, jag tror att jag gått ner i vikt det här året, men det är ändå inte detsamma. Jag har häng under hakan, har ALDRIG haft dubbelhaketendenser förut, nu ba: tre i de flesta vinklar.
Årets nya kändisförälskelser: jag är fortfarande very much in love med Chuck Bass och Hank Moody.
Årets mest gåshudframkallande låt: Halo I can see your halo halo HEJLOOO-OOH.
Årets läsupplevelse: haha, jag är fortfarande inte klar med Steven Eriksson, började i augusti tror jag. Inne på sista boken nu. Innan dess var det ju tio-tolv böcker av Wheel of time-serien.
Årets insikt: terapi är the shit.
Årets tv-besatthet: Gossip girl, Supernatural, The Shield och Sons of anarchy. Och så så klart Vem vet mest varje vardag klockan sju. Igår vann Kalle, jag var så jävla sur. Hallå, jag är den mest allmänbildade i det här hushållet thank you very much.
Årets fest: Lollos trettioårsfest!
lördag 19 december 2009
En årssammanfattning på uppdrag av Mats
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Du är fantastisk popmorsan!
Själv hade jag en grej för Lew Ashby ett tag... För att inte tala om Karren. Snyggma!
Skicka en kommentar