Jag har en Groundhog-helg. Vakna sex-halv sju. Halvsova soffa medan Hanna kollar Barnkanalen till halv åtta. Äta frulle, byta blöja. Klara åtta. Hela världen sover. Ut vid nio, hänga park. Gunga. Rutschkana. Sand och spade. Hanna sover middag från halv ett, direkt hem så jag kan läsa min bok på ballen, maila lite. Hon vaknar två. Mat. Ut igen, kanske träffa nån vuxen. Hem vid fem, leka med lego och kolla Min granne Totoro. Käka nåt. Lägga Hanna. Det är mysigt men liksom ensamt. Min kille har varit borta så många helger nu. Typ fem av sju.
Och min kamera har gått sönder för andra gången på ett år. Objektivfel. Mmm, specificera gärna mera. Vill köpa ny, jag tycker inte om den. Det är en sån där rosa Coolpix från Nikon. Helt värde, eller jag kan inte hantera den anyhow. Jag vill ha en sån där lite dyrare, tror det heter systemkamera, som tar fina lite korniga bilder, som med en riktig kamera. Jag vill bara trycka och VIPS ska detbli en bra bild som ej är sönderfrätt eller suddig. Tack.
Gick förbi den där affären med bandtishor idag. Jättefina tryck och bra material, men så var de liksom modernt sydda med skitmycket sömmar ut och in och liksom holkärm. Vad fan?! Poängen är väl att man ska tro att man var där, på den konserten..? Skittröjor. Man kan köpa vintage på e-bay för runt 500 dollar, Q har gjort det, men ORKA. Jag vill att det ska ramla ner en i knäet på mej.
Jag är sur. Och det har gått ut över Hanna i dag, jag hatar när det gör det. Inget tålamod alls. Bad mommie. Fy fan.
Igår tvingade jag mig själv att kolla Eurovision. Så jävla deppigt att göra det helt själv, men jag skulle kommentera outfitsen för jobbets räkning. Den fina lilla samlingen med kommentarer hittar man här om man skulle vara lite pepp på fula kläder och mina hemsnickrade bedömningar.
Plus: min mage ser ut som en deg. En gråvit deg. Ibland tror jag att jag inte bryr mej längre, men det gör jag ju VISST DET.
Om min kille VAR hemma skulle han fråga om jag hade ätit ordentligt i dag. För att jag är så sur. Och tänk för att jag har det, va. Kan man inte bara få ha en jävla fittig dag ifreee-eeed? Fast det är väl det som är problemet. Jag är ifred och jag saknar honom.
söndag 17 maj 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
hahah känner igen det där. Mat måste man ha. Men nu hjälper det ju inte, när man knappt hinner ses för att killen anntingen jobbar eller så är han o spelar in ny skiva. Damn va jag saknar honom! Nä får väl gå o tröstäta lite sålänge..:)
Skickade tillbaka min coolpix, samma fel, och fick alla pengar tillbaks. Trots att jag hade stått ut med kameraskrället i över ett år.
Köpte ingen ny, lånade en gammal en, som fungerar utmärkt.
hmm. hur då? du ba: den är sönder och NEJ jag vill inte ha den lagad, ge mej mina stålar? eller var det så att det felet alltid betydde totalpajad så alla får en ny (även de som är kassa på att förhandla sånt därnt) (dvs jag)?
Systemkamera i all ära, men de är ju så himla klumpiga att bära på, med risken att man aldrig tar kort istället.
Kan gärna rekommendera Canon Ixus 870 IS - den är supernice. Det finns säkert nyare modell nu, om man är sugen på det också!
Ja alltså systemkamera kräver ju sin kvinna (eller man). Om man bara klickar av med automatinställning blir det ingen större skillnad mot vanlig kamera. Har testat empiriskt, jag med min Nikon Coolpix och kompis med system för närmare 10000 pix har tagit massa bilder på samma motiv under diverse resor. Och nope, typ samma grej. Så kräver att man kan, orkar ställa in, lär sig om slutartider och vitbalans etc. Tror att ett mellanting, halvsystem eller vad de kallas, kan va nåt om man inte är så ambitiös. Inte så stora å klumpiga men ger fina bilder. Canon G10 verkar va bra i såfall (da! jennie hammar har ju den. å flera andra bloggbrudar som tar schyssta bilder).
Allvarligt, Canon Powershot G10 är den bästa jävla kameran ever!!! Så grym att jag knappt använder min systemkamera längre...
emelie! min panasonic LUMIX är urbra och finns i alla prisklasser.
Skicka en kommentar