el festivalio: del tre

lördagmorgon. vaknar med kraxig hals, den är inte van av den här massiva rökattacken. för tro mej, jag passar på när jag kan. ut på altanen. inget regn ännu. cigg och kaffe. andy har sovit under en tall. tre meter från altanen. fyra meter från inomhus. men han tyckte att det var bäst just då. kjelle kommer med sjutton kassar grillstuff, varje hultsfredslördag kl tre är det grillfest i huset. vi drar oss mot festivalen. det är jävligt grått, men ännu regnar det inte. ställer mej i den förbannade kaffekön igen. där står även ett bakfullt laakso och pierre björk. pierre har jag inte sett sedan nån gång på svartklubben black lodge för säkert tre år sen. det var kul. läser nya modette. träffar anders gunnarsson, han är jättefin i ärtgrönt, min näst snyggaste färg. jag ser ut som ett härke med huva. superful. kollar those dancing days. de var rätt söta. de avbröt konserten pga stor spindel på scen, hmm, man får välja själv om man tycker det är gulligt eller irriterande. själv har jag inte bestämt mej ännu. går mot pampas. min höjdpunkt närmar sej, säkert!. det var så bra att jag nästan dog. återkommer till det. efter det var jag så rödgråten att jag inte var ett smack peppad på ytterligare festivalande, plus att det började regna, så jag och min kille och hanna åkte hem till huset och åt pizza. sedan drog min kille tillbaka vid nioklippet, han skulle spela backstage de fem sista glödande timmarna. kollar lite CSI och leker med en plastbit. går och lägger oss, hanna somnar som en stock. mitt hjärta brast lite när jag vid fyratiden vaknar till av att ad-hanna kommer in i sovrummet och byter om för att hon var så genomblöt, det har tydligen hällregnat precis hela natten. och där står min kille och spelar för dyblött och tomt backstage. i en och en halv timma till. aj.

foto: alexander fyrdahl / rockfoto.nu