tisdag 22 februari 2011
3e bilden: Någon i din familj
Jag vet att det står en bild, inte två, men jag kan inte tänka mej en farmor utan en farfar och vice versa. Jag älskar de här två. En barndom blir lätt förvriden, man tycker sig minnas saker som kan kanske bara sett på fotografier, vissa händelser och perioder har helt fallit bort. Men alla mina helger hemma hos farmor och farfar i Morgongåva, de är jag helt säker på. Jag minns fortfarande hur det luktade där, farmors symaskin direkt till höger i hallen, den läskiga tavlan i trappen. Plättfrukosten jag alltid fick, hallonen vi plockade i trädgården, blommorna de odlade, oljepannerummet som skrämde skiten ur mig men som jag var tvungen att besöka varje gång för frysen med glass stod näst intill. Backarna med läsk, brunsås, älgkött, alla usinerna som samlades där om somrarna. Där var jag alltid välkommen. Då tog jag den för givet, deras frikostighet, så där som man gör när man inte vet om nånting annat. Tack fina Eivor och Ingvar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
Å där började jag gråta en smula. Tänk att de fortfarande lever och är så himla fina.
Kram, Brallan.
Ååh påminner mig om mina barndomsminnen från farmor o farfar, underbara minnen som jag kommer att se tillbaka på o le hela livet : )
äh, jag har aldrig haft några mor/farföräldrar som liten. Mina föräldrars äktenskap var inte så populärt från ena sidan och på andra sidan var det psykisk ohälsa som satte stopp och jag är uppvuxen utan någon närmre kontakt med någon av dem. Det hugger i hjärtat när du skriver att du tog det för givet, för att det är så starkt, särskilt när man vet om något annat. Men mest blir jag glad av att läsa att du har förmåga att uppskatta dina närakära :)
oj! jag skulle också börja med åh, precis som alla andra gjort. Slant på tangenterna och det blev istället som när jag var tonåring och den enorma avundsjukan talade och tyckte att "äh, man behöver väl inga mor/farföräldrar det enda som är trist är att man fått fler paket om man haft dem" bara för man inte hade några liksom...
Hanna liknar din farfar!
Alltså, gud, det där kanske tolkas som drygt eller elakt att din unge liknar en gammal man, men asså, jag menade dragen. Dragen! Positivt menat alltså.
Hanna må likna din farfar men DU liknar ju din farmor supermycket på ögonen! Fint.
haha ja, vi är nog rätt lika allihop, sjuka är att jag är superlik morsans sida också. fifty fifty.
och det är så SVÅRT med hannas likhet? för mej är hon bara hanna, jag ser inte mej själv ELLER kalle i henne.
brallan, var du med mej dit nångång? var du inte va?
Oh ja, du är ju superlik dem bägge!
Jo, men det var jag. Vi sov över och plockade jordgubbar på självplocken och åt bananchips med en avlägsen kusin. En annan gång skulle vi kolla på Macken-filmen, men det blev av någon anledning inställt. Haha. Mitt minne alltså.
/Brallan
Jo, men det var jag. Vi sov över och plockade jordgubbar på självplocken och åt bananchips med en avlägsen kusin. En annan gång skulle vi kolla på Macken-filmen, men det blev av någon anledning inställt. Haha. Mitt minne alltså.
/Brallan
BANANCHIPS!!
Skicka en kommentar