så allvarligt är det ju inte, men jag har tröttnat lite på horan. jag har tröttnat på därmed pasta och crave och copa och mjölkis som inte ens finns längre. så nu är det dags. this is goodbye. det känns inte ens svårt. det är dags för mej att gå vidare i livet. så hej då horan, nu flyttar vi till en tvåa i skanstull. det känns inte alls längesen jag flyttade hit. det var sommar och jag var singel och jag och lovisa delade en tvåa på slipgatan och vi hade fönstren uppe dygnet runt och vi rökte i min säng och lyssnade på r kelly och det var den sommaren vi bilade ner till hultsfred och bodde i bakluckan och jag och quetzala kollade alltid på "bring it on" som förfest och på nätterna brukade jag grina och lyssna på U2:s "all i want is you" och tänka att jag nog kommer dö ensam och vi hängde alltid på f12 och promenerade hem på ljummen asfalt med tungor sträva av för många mojito och livet var inte alltid så lätt den sommaren och hösten men tillsammans och med horans hjälp så blev det vår igen och lovisa flyttade och jag fick ett andrahandskontrakt på hornsgatan och där hade jag bara en teve, en madrass, en stereo, en laptop och ett askfat. men det var allt jag behövde för jag var aldrig hemma. jag var på copa, satt i fönstret direkt till höger och rökte fast man egentligen inte fick göra det på den sidan men jag var stammis så susanne sa aldrig något. eller så var jag på mjölkbaren, jag bodde där dagtid om somrarna. snodde internet av grannarna och laddade hem sjukt mycket musik, solade som en galning och levde på deras gazpacho för den var så fettfri och härligt svalkande. eller så var jag ute. ute och svirade och allt snurrade fortare. och så gick ett helt år och så träffade jag min kille och han flyttade in med buller och bång och gitarrer och sjukt mycket papper och flyers och skivor och kläder och en orgel. och helt plötsligt hade vi ett barn och nu är det dags att flytta. undrar om jag kommer känna mig äldre i skanstull? som att den här lägenheten i horan är det sista jag har kvar av min älskade och skitiga singelperiod som jag vårdar så ömt i mitt hjärta. när jag lämnar den här lägenheten, måste jag då också lämna allt koketteri om den tiden bakom mej? hu.
Inlägg
13 kommentarer:
Åh vad fint skrivet!
Hornstull är mysigt, nästan det enda stället i stor-sthlm som jag ännu _inte_ har bott på.
Men Skanstull är nog bättre ändå. Ni kommer trivas bra där tror jag.
/g
det här inlägget är det bästa jag läst. på sant Stig Larsson-manér (alltså inte Stieg) skriver du ett livs historia i små korta meningar och med en inlevelse som saknar motstycke i blogg-världen. detta är banne mig bokmaterial.
word!
Åh, fick en tår i ögat när jag läste inlägget ovan. Människan har i mitt tycke rätt: vad du är duktig på att formulera dig i text! Puss för det.
Jag har också en liten tår i ögat. För att du ska lämna hoodsen alltså!
Då får man gratulera till att triangelbytet gick igenom!
Och fin, fin text. Såklart.
Guuud vad ung du är! Allt detta är ju nästan igår. Det är ju på 20000-talet och det är redan nostalgi och svunnen tid för dig.
GRattis du är jätteung!
2000-talet, menar jag, haha!
Så vackert skrivet att jag nästan saknar Horan. Jag hade en fin tid där för en massa år sedan.
Skanstull är mycket bättre. Lite softare, lite hårdare. På en och samma gång. Tufft men ändå inte på nåt sätt.
Du kommer hitta nya ställen. muffinsfabriken, äckelbiten, snövit, lekparken/minizoo i bläckan och det lilla israeliska cafet som serverar grym citron/myntajuice.
Hornstull's the greatest if you get someone to pay the rent.
Jag har jobbat i Skanstull i tre och ett halvt år. Om man gillar svennefierat getto är det rätt ställe att slå ner bopålarna. Husen är byggda på 80-talet och befolkas av pensionärer. Men mest är jag sur över att ni flyttar från mina kvarter.
Även om jag aldrig har bott i just Hornstull så är din beskrivning av att lämna ett ställe bakom sig helt fantastisk. Jag gjorde samma resa för ett par år sedan, fast från det så belackade Kungsholmen (Hantverkargatan i mitt hjärta!), till just Tullgårdsgatan där jag nu bor. Det är ju egentligen bara Vintertullen och Färgargårdstorget som är 80-tal och pensionär. Resten är ju barnfamiljer. Förutom Bleckan är ju Barnängsparken ett bra kotthäng, där finns ju också Bakverket, Stockholms bästa frukosthak. Hursomhelst, välkomna. Jag tror ni kommer att trivas.
Skicka en kommentar