Just nu sitter jag och grämer mej över att igår på Konsum när jag sprang in i en superhärlig kille jag dejtade några gånger i ett annat liv, så gjorde jag detta: I smelled my own fingers. Om man inte fattar den grejen så är det helt okej, men i min värld så står smell the fingers för nåt superäckligt.
- Jag och XX bor på Bjurholmsplan.
- Aaaah, du bor på Bjurholmsplan, jag var nyss där och käkade på vietnamesen.
Och här, helt vanligt, följer jag upp med att säga "mmm, kan fortfarande känna lukten" och för att liksom visualisera kör jag, åter igen helt vanligt, upp fingrarna i nyllet och liksom luktar på mina fingrar. Sen dog samtalet och vi sa hej då.
Som sagt. Svårt att förklara. Men jag DÖR på det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
6 kommentarer:
*Dör med dig litegrann*
I KNOW!!!
Åh gud jag dör. Och känner att jag nog älskar denna blogg ännu lite mer!
Varför i hela fridens namn säger eller gör man något sådant?
för att man är koko.
Man bara älskar dig för att du skriver om sånt här. Lätt bästa bloggen!!!
Skicka en kommentar