jag mötte lassie del.... äh jag vet inte, 3..?

i serien om hur jag mötte min kille är vi nu framme vid själva hånglet. detta var vad jag hittade i min gamla skunkdagbok om de dagarna.


fab. [2005-07-15 21:24:07.0]
21:05

---

ingen annan än jag noterade det, men i mitt huvud var det en victory utan dess like. det började så bra, hade bestämt mej för att inte ta vägen genom gubb-baren för att kolla om han var där. för jag "bryr mej inte". jovars. men det sprack! vi var på samma tub och tog sällskap till riche. fan. det enda jag kunde tänka på var att jag hade för mycket solpuder och förmodligen var ful. han var bedårande i pojkfrisyr och gubbig kofta. den jäveln. inte sett honom på tolv dagar. hade föredragit att inte se honom på tolv till. naturligtvis går vi även på toa samtidigt. jag vet inte vad jag ska säga så jag gör en grimas. mooooooget, emelie, väldigt moget. i lilla baren satt jag och freja och pratade om killar och hur sommaren är knasig för oss två. vi har inte vinterdepression som normala människor. vi blir nere på sommaren. psykoser. vi ringer till fluffy som är på kgb och säger KOM HIIIIIT FLUFFY! det ska hon. vi passar på att gå till elverket där det är tysk fest och världens bästa digge spelar tyska hits. för mej spelar hon careless whisper. underbart stycke tjej den där digge! är så glad jag träffat henne, lina och anna. så roliga, så smarta. dricker vin med kalle kumlin, gustav och ella. vi drar med dem till riche. på vägen snor jag en restaurangflagga innehavarna glömt ute. det står OPEN på den. fast med två p. på riche är det indiehits med robban och magnus. fluffy kommer med lång-kalle. mer vin till alla. på min nota! jag blir ruinerad. men jag älskar dem, så det gör inget. mitt ex vandrar igenom lokalen och det känns inte. lustigt nog. jag är i nån form av bubbla och han passar inte in i den. i wanna be adored sjunger vi och så stänger riche och bubblan höll i sej fram till lunch idag. fantastiskt.

jag och annie ses på fik. hon är lite kär i en kille som ska flytta tillbaka till new york i augusti. dilemma. vi kommer överens om att vi ska sluta älta så mycket, bara göra. följa den braiga känslan. och just idag känns det som ett bra motto. jag åker icke till arvika imorron. det spöregnar. jag är för gammal för att dricka öl i plastglas till ljudet av regnsmatter på min skalle. oavsett hur het ola salo är så gör jag det bara inte.

nu ska jag spela berns. jag VILL inte. jag vill till mettan med peter och hans fil som kom idag! vill vill vill. de är så fina. och jag pratar sjukt dålig engelska, ofattbart jag bodde i london ett år. fast jag pratade inte så mycket då iofs, jag hade munnen full av donuts hela tiden. hur fan kunde jag gå upp tio kilo på ett halvår? well there you have it, emelie. jag har inte ätit donuts sen dess.

-----------