gud vad man var ett as när man var liten. hur nåt stackars pyre kunde komma fram till en och ens bästis och klämma fram ett "hej får jag vara mä?" och så i kör sa man med bästisen att "nääääää, för vi ska leka två idag!" och så vände man ryggen till och himlade med ögonen och fnissade. och nästa dag var det man själv som stod där med skägget i brevlådan.
torsdag 22 februari 2007
BFF
gud vad man var ett as när man var liten. hur nåt stackars pyre kunde komma fram till en och ens bästis och klämma fram ett "hej får jag vara mä?" och så i kör sa man med bästisen att "nääääää, för vi ska leka två idag!" och så vände man ryggen till och himlade med ögonen och fnissade. och nästa dag var det man själv som stod där med skägget i brevlådan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
3 kommentarer:
jag VET det är så hemskt. du har rätt, förutom att den sista meningen inte var sann. det var ju aldrig sådär rättvist. det jämnade aldrig ut sig i längden. det där med att ena dagen poppis nästa dag utanför menar jag. de som var utanför på måndagen var det oftast på tisdagen också. och onsdagen. och fredagen. i alla fall i min skola.
jag bytte skola tre ggr under lågmellanstadiet, så jag kom aldrig riktigt IN i en klass förrän slutet av mellanstadiet. jag minns det där utanförskapet som om det var igår. fan, it sucked being åtta år alltså.
hett tips: byt skola mellan sexan och sjuan. en härlig ålder. byt stad också när du ändå är igång, kanske från stockholm till... sala. provocera skiten ur alla små par av redan existerande bästisar enbart genom att vara från äckliga NOLLÅTTAN. pendla mellan färdiga bästispar i typ tre år. resultat: man blir SKITTUFF i slutändan. Krävs lite tårar på kudden bara först.
Skicka en kommentar