jag mötte lassie del tre

jag sitter och försöker minnas förrförra sommaren. javisst, det har blivit dags för del tre i den spännande följetongen om hur jag mötte min kille. när vi sist lämnade oss försvann han i skymningen med en ung dejt i en ful baby-mössa. kvar satt jag, inte ett uns disillusionerad för jag hade inga till att börja med. sen blev det midsommar. jag var på midsommarlunch/spritfest på ett tak vid st eriksbron och det var de usual suspect. quetzy och fukke var fortfarande tillsammans. ad-hanna var snygg i blommigt och daniel sparr envisades med att sporta en vit mans-sjal, han tyckte väl att det var kontinentalt eller nåt. det var hur som helst mycket trevligt. jag och fredrik skulle egentligen vidare till jessika och pål där per och natalia var, men vi blev skitfulla allihop så vi blev kvar i stan. jag och hanna drog till metropolis, jag var jätteful och full i en röd klänning och rött läppstift. jag fattar inte varför jag envisas med läppstift, jag har begåvats med läppar tunna och knipna som en ringmuskel. superful var jag alltså. mettan är mettan och jag vandrar planlöst omkring, jag spelar skivor ett tag, det är ingen jag vill hångla med där öht. livet känns fult och mitt ex som jag tror mej älska är på nån fest ute på landet och jag vill dö. klockan fyra är det stängning och jag står med lovisa och sebastian suarez utanför, inget vet vad som händer. jag och mitt utsmetade läppstift går fram till min framtida kille, skam den som ger sej liksom, och frågar resolut om han ska med på efterfest. han synar mitt kletiga fyllenylle och säger att han är trött, hej då. jag och sebastian drar på efterfest i hornstull, jag känner ingen, jag kedjeröker på balkongen och när tårarna börjar rinna pressar jag mej in i lägenheten och utåt bortåt ner mot gatan och hulkar mej hela vägen fram till min port tre kvarter bort. självklart skickar jag under tiden ett sms till min blivande man. nåt om att det vore roligare om han hade följt med. o-svar på det. slut.