Jag var ju så lycklig häromveckan när jag kom hem en vanlig dag från jobbet och i badrummet stod en gnistrande tvättpelare. Min kille hade tagit saken i egna händer och tjackat en efter ett gemensamt beslut om att det behövdes.
Det jag inte nämnde i det inlägget var att hans egna händer betydde att köpa en begagnad. För sju tusen. Man får en spillans för nio. Om jag hade haft chansen till ett say-so i köpet hade jag absolut inte velat köpa beggat. Åtminstone inte till det priset, men helst inte alls.
Men va fan. Det var ju en överraskning, även om jag så klart skulle stå för hälften av stålarna. Jag sa inget och bad en bön om att det aldrig skulle behövas heller, för hans tanke var ju god.
Fyra tumlingar senare slutade torktumlaren fungera. Ba tvärt. Noll reaktion från tumeljäveln. Då tänkte ju jag att han fick ringa beg-firman, han hade ju kontakten och hallå, det var hans köp. Nä men se det tyckte inte min kille, för han hade ju MINSANN KÖPT DEN, nåt skulle väl jag göra. Eeh, it´s your mess?, var min hållning. Så blev det hätskt ordutbyte och jag kunde ju selfölgelich inte hålla min stora käft och klampade ju så klart ner i "mmm, men vad fan väntade du dej när du köpte begagnat!"-klaveret och sen var det kört.
Slutade med att jag martyriskt plockade upp telefonen och ringde till Rutger på firman som skickade över en kille för att laga. Och, som på ett brev på posten, de hittade inget fel. Den är fortfarande sönder. Och min kille tycker fortfarande jag är knäpp som blev sur.
Jag vrider och vänder, men NÄÄ, jag kan inte nånstans tycka att det är jag som ska ta hand om det där? En för mej bra reaktion från honom hade ju varit... till exempel: åh nej, jag köpte en skitdyr begagnad grej som inte fungerade, det här fixar jag. Till exempel bara. Nu ber jag en bön om att Bosch-mannen som kommer nästa vecka ska laga den så att vi aldrig behöver prata om den där jävla maskinen igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
14 kommentarer:
Irri! Lätt att det är han som ska fixa.
Nånstans är ju själva handlingen, vem som i praktiken ringer Rutger, rätt oviktigt/ojobbigt. Men själva ansvarskänslan hade man ju hoppats att killen skulle känna. Så tänker jag. Hoppas Bosch fixar biffen, eller tummeln.
Klart som fan att det är din kille som ska ringa. Det ingår ju liksom i dealen när man köper begagnat. Och vad menade Rutgers kille med "hittade inget fel". Uppenbarligen fungerar maskinen inte. Då får de väl ta tillbaka den!
Eh... han måste skämta?!!
Fan, klart som korvspad att han ska ta sitt ansvar.
gör slut nångång. du förtjänar bättre!
Om firman påstår att de inte kan hitta nåt fel så är jag ytterst tveksam till vad de har för kompetens, om maskinen inte fungerar så är den trasig, ingen diskussion. Jag hoppas att de utan knot bekostar reparationen, det är deras skyldighet. Om tumlaren inte går att laga har ni rätt att få en likvärdig produkt eller pengar tillbaka.
Vitvaror skulle jag, from experience, verkligen rekommendera att man köper nytt om man har de pengarna. Man vet aldrig hur den eller de som tidigare haft utrustningen har hanterat den, det kan i värsta fall bli en trist jävla evighetshistoria av reparationer, och nya varor kan man faktiskt reklamera upp till tre år.
Inköp av prylar som spis, kyl/frys, tvättmaskin å sånt man ibland måste köpa är så pass dyrt att man får betrakta det som en investering, å inte fan köper man aktier som känns tveksamma för att de är lite billigare?
Om min kille uppvisade ett så omoget å dumsnålt beteende skulle jag allvarligt fundera på vad vi har för framtid tillsammans...har Kalle köpt nåt som inte funkar är det väl för helvete han som ska styra upp situationen, vad ÄR det här för patetiskt jävla ynkryggsbeteende! En pappa som beter sig som ett barn!
Jag undrar hur många av era gräl som bygger på liknande incidenter.
Stå på dig nu asså, du är väl för fan inte Kalles morsa, guuud så oattraktivt med en slarver till snubbe som inte fixar biffen, jag känner SÅ igen beteendet från vissa ex way back...
Asså, Kalle tappar rejält för varje vuxensituation du presenterar, han framstår i stort som en bortskämd jävla tonåring, det kan du hälsa honom!
Jävlar va upprörd jag låter i föregående...
Suck, han är knäpp och dumsnål i den här situationen, och du är värd bättre tycker jag med(har jag tyckt länge). Om det var jag som hade propsat på begagnat och det här hade hänt så hade jag skämts och självklart försökt fixa till det i alla fall. Och varför ska han få som han vill när du ändå ska pröjsa halva. Varför ska han bestämma att ni ska köpa nåt så dumt som begagnad tumlare. Och du som var så glad också, när jag hör det här blir jag skitarg och det är antagligen också för att jag har haft ett ex som behandlade mig dåligt och körde min självkänsla i botten innan jag förstod att jag var värd bättre(terapi).
alltså det här låter ju som ett skämt?!
1) VEM köper en BEGAGNAD torktumlare?
2) FÖR 7000??????????
3) när alla stora elektronikkedjor säljer NYA torktumlare för runt 4000.
4) och slutligen ett tips: stoppa in killen i torktumlaren. stäng luckan. avleverera torktumlaren till skroten. 5) och glöm inte: töm hans konto på pengarna han är skyldig dej.
1. Du vill köpa en torktumlare, han säger nej för att det är onödigt.
2. Helt plötsligt står den där. Han har själv tagit beslutet att köpa en - han hade sista ordet.
3. Han bestämmer ensam att en begagnad duger.
4. Han kräver att du ska betala hälften??!!
5. Den pajar och han säger att du ska reda upp problemet!
Helt ärligt, det måste vara ett skämt!!
Egentligen tycker jag nog inte att det viktigaste är vem som ringer samtal osv, det får väl liksom ske genom nån samverkan som det mesta gör i en familj? Men däremot skulle jag (obs! JAG) känna att det var JÄVLIGT viktigt att få höra typ ja det var inte det smartaste att köpa begagnat, i'm sorry. Ett symboliskt litet krälande, ingen jävla styvnackadhet. Alltså det är så vansinnigt viktigt att kunna erkänna att man gjort nåt lite dumt, det är ett måste.
Den här storyn fick min bägare att rinna över. Jag kan inte fatta hur en människa är funtad om man beter sig som sin kille?!
Alltså jag misstänker att han gör en massa grymma saker för dig och din familj som vi inte får veta. Att de (ibland smått provocerande) fragment av ert liv, som vi ibland får ta del av, inte är helt representativa för ert liv i stort. Men baserat på det du då och då delar med dig av, får jag ändå en obehaglig känsla av att ert förhållande inte är helt balanserat. Att du får kompromissa en massa och att din kille plockar russinen ur kakan. Att han är jämställd när det gäller saker som att splitta på kostnader och manschauvenistiskt ego när det gäller att sätta sina behov och jobb framför dina. Jämställd i många situationer som gynnar honom och millimeterrättvis om han riskerar frihet/sömnbrist/jobb/häng med kompisar/pengar etc.
Han påminner mig om många andra indiegrabbar jag känner, har dejtat eller som har krossat mina vänners hjärtan. Killar som i offentliga sammanhäng framställer sig själva som benhårda feminister men som sällan lever upp till sina ideal behind the scenes.
Hoppas, hoppas, hoppas att jag har fel! För jag tycker du verkar vara en grym människa, mamma, flickvän och vän som förtjänar det bästa.
/K
Hur fan kan en begagnad kosta 7000? Köpte nyligen en torktumlare (whirlpool) på tretti.se och då kostade det 5200...
Han måste blivit lurad?
Skicka en kommentar