onsdag 7 februari 2007

i can't seem to face up to the facts, i'm tense and nervous and i can't relax, i can't sleep 'cause my bed's on fire

och en dag till gick. jag har anammat min killes livsstil senaste veckan. den är inte direkt främmande, bara så pass längesen jag hade lyxen att leva den. så jag går upp elva. kollar mailen. ni vet. pular lite hemma. frukost på copa om vi inte tar fyran till skanstull, frukost på string. deras mackor har shejpat upp sej! sen nån timmas häng på pet sounds med calle och robert. sen (andfådd) promenad längs götgatsbacken, försöker att inte kolla in på co sthlm och weekday. whats the point liksom. hem, teveserier. det är rätt soft. men jag är rastlös hela tiden. när det här enkla livet var bara mitt, så började dagarna med sminksmetiga ögon och en cigg. och en till. kolla mailen, på med ICQ. i med några hårnålar, lite foundation under ögat, som ny! jag är världsbäst på att återanvända gårdagens smink. mjölkbaren, copacabana. mera cigaretter, på den här tiden fick man röka inomhus, den efterlängtade latten. på med laptopen, ned med ny musik alt skriva texter. någon man känner kommer. man är social. hemma vid fyra, har minst tre alternativ för utekvällen. möter upp på riche, alla kvällar börjar där. massa vitt. samma ansikten som alltid. röken svider i halsen. nästa ställe och sen så är man plötsligt hemma eller hos han och dagen efter är exakt likadan. och det kanske låter tomt, men jag gillade det för det var mitt. nu strosar jag på ett liknande sätt genom dagarna. bara minus ciggen (får inte), latten (föredrar te nu när jag är gravvo), sminket (den sargen är släppt), laptopen (har ju riktigt kontor numera), det sociala (ja men ORKA orka engagera sej i andra när allt man kan tänka på är att man kan trä sin egen haka över huvudet) och riche (jag har sett alla avsnitt av På Spåret sen i oktober).

om nån tar låtcitatet i rubben utan googla blir jag impad. sjukt bra låt hur som helst. imorgon är det introtävling på pet sounds. ej bestämt om jag ska delta. eller snarare att jag tvivlar på om jag kommer kunna ta mej upp för den där tunna spiraltrappan om jag faktiskt vågar mej ner.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Run run run run run run run aaawaaaay...

Såklart!
Puss.

Freja

popmorsa. sa...

heja freja!