söndag 28 februari 2010

Hon säger ba ba ba ba baaaa, hon säger waa waa waa wa, doo doo wop doo doo wop och diddy diddy

Idhas man Sven-Bertil hade som status att han var hemmakatt. Så himla fint ord det där. Hemmakatt, tryggt och varmt och stillsamt. Vissa ord är mer magiska än andra. Nu tänker jag så det gnisslar i hjärnan och kommer inte på ett enda till magic word. Gillar gräsänka också, men det är lite rivigare, lite mer rajtantajtan och rökmorsigt. Vet ni, typ fem dar i veckan så muttrar jag för mej själv så här, helt snott från filmen "Masjävlar", så här: "vad ska det hända för skit i dag då?". Älskar den repliken, den scenen, sättet det sägs på. Så himla jag. Jag, en riktig livsnjutare. Hmm, aja. Med det sagt, alla olika former av verbet njuta är fortfarande mina mest obehagliga. Och killar som presenterar sina tjejer som sina flickor. Det här är min flicka. Kräks.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Huh, "min flicka". Vedervärdigt.

freppa sa...

Hahah. Fast det säger väl ingen? Väl? "Min gumma" har jag hört. "Min flicka" kanske från ett popsnöre?