Som vanligt när Hanna fyller år tar vi tillfället i akt och bjuder femtio personer på kalas. Så här fem timmar innan vill jag bitchslappa mej själv random gånger. Hur fan tänkte jag? Nu: svepa kaffe *få upp en härlig energi*, plocka plattpärlor från golvet med pincett och hetsstressröka i snödrivan bakom återvinningscentralen.
Åh gud, the heartrate. Izzy Stevens hade tryckt på Code Blue-larmet för en kvart sen.
lördag 13 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
been there done that ;) planera i god tid nästa år att åka nånstans ,bara familjen! Det är så mysigt att istället för att hatta runt och servera alla gäster ,stora och små,och inte hinna vara med sitt eget barn som fyller år, åka nånstand och bara vara tillsammans!
jooo, i hear ya, men samtidigt så blir jag helt lycklig av alla vännerna som jag får hänga med i en stor klump så där.
hihi, japp jag vet, det är också underbart :D men jag kände väl att när man har gjort det för tre barn x antal år så något år var det sååå skönt att något år säga till kompisarna att iår åker vi till Liseberg eller hyr en stuga i Danmark etc och bara är. Det som jag mest sakande med dessa tillställningar var just att sitta med mitt barn och ha kul :)
Stort grattis till stora tjejn! Hon ser helt fantastiskt underbar ut på bilderna! hoppas ni överlever kalaset!
Stort grattis till min "favvo-nätunge"! Hurra hurra hurra för coola Hanna!
Ok. Skit i pärlorna, kör på med dammsugaren i stället och lycka till!
Skicka en kommentar