aaaw what's the matter, kim? AM I TOO LOUD FOR YOU?!

när jag lyssnar på eminem blir jag vansinnigt exalterad. jag älskar honom, etta på min ligg-lista. alltså, jag inser att han förmodligen är kass i sängen, kan tänka mej att han är hemskt egocentrerad. eller så är han inte det, han kanske är helt jävla underbar. men det är inte poängen. han är så trasig och arg, och jag liksom vet innerst inne, att jag skulle kunna göra honom hel och att vår kärlekssaga skulle slå det mesta. han passar perfekt in på mina gamla mönster vad gäller killar, ju större cepe desto mer vill jag ha honom, få honom att må bättre, att behöva just mej, han är elak bara för att han mår så himla dåligt just nu och VIPS så levde vi lyckliga i alla dagar. tydligast är det när jag lyssnar på låten "kim" som är ett enda långt ångest-epos och det är skrik och gråt och mord och det gör ONT ont ont och jag ba "guuu' va härlig han är ändå".