åh, du ville spotta på mej? okej!

jag är så himla dålig på att ta betalt. jag har jobbat så sjukt mycket gratis här i sthlm, för att lära mej och för att inspireras och för att jag så hemskt gärna velat jobba med vissa människor. detta måste få ett stopp. jag blev erbjuden ett svinkul jobb häromdagen och i telefonen fick jag hjärnsläpp när vi började prata lön. jag ba äsch inte ska väl jag och huden vred sej lite längs mina vader av obehag. så jag lade mej superlågt och kände hjärtat svämma över av tacksamhet för att de ville jobba med just mej och min ödmjukhet visste inga gränser, jag lovar, hade nån bett om att få spotta lite i mitt ansikte just då så hade jag sagt javisst och bjudit på en kaka efteråt. pang bom krasch, vilka utskällningar jag fått! jag känner mej helt hudflådd. terrys näve i bordet på shanti ekar fortfarande i mina rodnande öron. jag är alltså dum i huvudet, det är kontentan av vad jag fått veta. jag är gullig och älskvärd, men helt dum i huvudet. "du får inte glömma att du är trettio år och har gjort det här jävligt länge nu". glömma att jag är trettio? don't think so, man. men det här med att ta betalt. hatar't. och det är ju inte arbetsgivarna som gör fel, det är ju JAG så klart. satan i gatan. måste. bli. bättre. på. att. ta. betalt. NU. apropå betalt så fick jag betalt i presentkort på diesel igår när jag spelade skivor på guidens smygis. mot min vilja såg jag en hel del snyggt i butiken. oh no. vad kommer härnäst in i min garderob, ett skepp lastat med fornarina och miss sixty? kanske kommer jag att inse att en dåligt sydd söm, även den är värd att älskas likt en smutsig barnhemsunge i en astrid lindgren-saga. nä men allvarligt, vad har hänt? har diesel blivit bättre eller har min hjärna degat ihop alldeles? nej, nu jävlar.