right where it belongs

det är de små sakerna som gör en lycklig. som just nu. jag sitter på min balkong, eller ballen som jag kallar den, har trådlöst internet och är uppkopplad för första gången på sex dagar. jag har exakt trettio minuter ensamtid här hemma. hemma numera är i skanstull. lägenheten ser lite ut som en pundarkvart för tillfället. den är riktigt hemsk. den är inte renoverad sedan 93 och tapeterna är därefter. jag typ grinade igår när vi flyttade in och surade i flera timmar för att min kille vägrade måla om på direkten. vi får en gratis renovering i augusti/september men det känns som en evighet. så typiskt mej att bara se det negativa. men sån är jag. det ingår i paketet emelie. det är bara att äta upp, sa jag till min kille. vi kompromissade med en slabb-målning av hall och vardagsrum nästa vecka i väntan på den riktiga. men just nu, i min lilla halvtimma som är bara min, så är jag fullständigt lycklig. jag ser vattnet och båtarna som puttrar förbi, måsarna skriker och kvällen är alldeles ljummen. i flytten flöt en massa gammalt skräp upp som bajs om våren, därför lyssnar jag på cranberries "no need to argue" och förvånansvärt nog så kan jag fortfarande alla texterna.