En sång, en tribute till den fina läggan vi kollade på igår, med balle, många kvadrat, diskmaskin, mitt ovanpå McDonalds på Folkungagatan, den som vi inte kommer få för det blir aldrig så. IT NEVER HAPPENS TO ME.
Assembly - Never Never
torsdag 4 mars 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Åh, men jag vet flera saker om det huset som kommer trösta: bor flera riktiga psychon där. Bla en paranoid superläskig man som brukade komma ner till Malmen om nätterna (då jag jobbade där) för att faxa olika sorters sjuka sexhistorier till polisen (typ att de där tjejerna visst ville ligga med honom). En av tjejerna som han snackade om jobbade nämligen också där men det visste inte han, men hon berättade att han var sjuk och asläskig. Sen en annan som tydligen tuttade eld på sitt kök typ en gång i veckan. Dom som bor där är alltid rädda. Bra va?
haha men gud stelly. jag är livrädd för bränder. *phew*
usch, scary......
kram från mig
/Erica
men åh! jag höll på och letade i två år och så till slut hände det bara. det perfekta bytet. ett rektangelbyte, och såna funkar ju aldrig. det vet man ju. men det gick! jag flyttade in för tre månader sen och det är helt jävla fantastiskt! precis det området jag ville ha, dubbelt så många kvadrat, finast köket och badrummet och fransk balkong. ge inte upp!
tänkte skicka en peppig kommentar. om att jag och killen också väntar på ett helt fantastiskt byte (vindsvåning. takterass. två toaletter). om att jag håller tummarna för dig om du håller tummarna för mig (för i bostadsbranschen behövs alla tummar man kan få). men sen läste jag den första kommentaren. och det låter ju inte helt klockrent att bo med en massa psykon. men du. jag håller tummarna ändå. för rätt vad är kommer vi att få flytta. både du och jag. i am sure!
Skicka en kommentar