torsdag 11 mars 2010

Mamma är lik sin mamma, ja kvinnans lott i livet är densamma

Jag undrar lite hur det kommer sej att när min kille var hemma med Hanna från dagis i går så kom jag hem till två dagars odiskad disk och en lägenhet som ser uppochnedvänd ut. I dag var jag hemma med Hanna, och liksom utan att jag tänkt på det under tiden, så är nu disken borta, ytorna rena, golvet sopat, en vårdcentraltripp avklarad, medicin inhandlad, en tvätt i maskinen och Hannas leksaker i sina lådor (utom de hon för tillfället lajjar med).

I mean COME ON, vad är grejen med det? Han tänkte ju förmodligen inte att han skulle skita i allt sånt där medvetet, och jag gick inte och ba nu jävlar ska jag röja här. Det bara blir så. För sådana är våra roller och personligheter. Om jag är hemma, så plockar jag, fixar lite, tar bort saker, lägger undan stuff UNDER TIDEN jag hänger med Hanna eller pratar i telefon eller funderar på annat. Och det tar liksom max tjugo minuter att röja undan lite disk och leksaker. Jag vill anställa en städhjälp. Hej RUT.

Och gud, jag märker hur jag inte ens är arg. JAG HAR RESIGNERAT. Jag bara gör. Dör på detta.

11 kommentarer:

Ella sa...

Åh gud, ja. Det där känner jag igen och om han ändå bara gjort det med flit, för att han är dum och elak och ett jävla ras - då hade man ju kunnat unleash the fucking fury men han har det ju inte i sig för att ingen lärt honom. Åh!

Anonym sa...

Exakt så hade jag det med min ex-flickvän. Hon liksom inte märkte att det alltid var jag som diskade, plockade undan saker, bar ut soporna. Och när hon konfronterades med det så kom hon med "men jag lagade ju maten" vilket hon gjorde 50 % av tiden. Och när hon lagade så blev det bättre än när jag gjorde det, lite lyxigare. Vilket gjorde att det alltid var lite fest när hon lagade mat och jag gjorde den lite halvtråkiga vardagsmaten som vi åt i soffan.

Ibland saknar jag henne jättemycket, men när jag skrev det här kände jag att det var skönt att vi inte är tillsammans längre.

Carin sa...

jag känner bara: LÖS DET! det kommer inte precis att bli bättre med åren, bara orsaka en massa bråk och bitterhet. och ja, städhjälp är en mycket bra början, det är värt varenda krona. men städhjälpen kanske ändå inte tar hand om vardagsdisken..? försök att komma fram till en minsta-möjliga-nivå som ni båda kan leva med, innan ni blir komplett vansinniga på varann.

Anonym sa...

Jag har börjat fundera kring min egen roll och hur jag själv bidrar till att det aldrig blir någon förändring då jag hittar mig själv vid disken, damsugandes under soffan eller det eviga jävla PLOCKANDET. Jag mår dåligt över kaos och oreda men jag har börjat tumma lite på det för att han öht ska SE hur jävligt det faktiskt blir när man inte gör det vardagliga fixet. Har funkat litegrann iaf. Men fan vad svååårt det är asså!

Anna sa...

Men jag VET! Va fan ska det bli så här för? Jag har också försökt att skita i att plocka upp och dola tills min snubbe ska se det själv. Men icke. Istället har det blivit så att jag får stå och skämmas när vi har folk över. - Jo men hej, vi är världens lortigaste människor som bara har en ren gaffel i lådan. Tjoflöjt!

Funtar på att göra städschema. *sexigt*

Suzan sa...

Och här hemma är det precis tvärtom. *s*

Anonym sa...

Jag vänder mig lite mot rubriken. Farligt att generalisera bara för att du har en lat pojkvän. Hemma hos mig är det jag som plockar i ordning på allt, min flickvän är helt hopplös. Dra inte in genus när det handlar om vanlig lathet, det blir lätt en offerstämpel då.

Popmorsan sa...

Jag fattar att det kan uppfattas så, men rubriken syftar inte på kvinnor i allmänhet. Den skrev jag för jag känner mej mer och mer som min morsa och min vana trogen drog jag ett låtcitat på det. Jag har sällan skrivit om män hit och kvinnor dit. Möjligtvis att jag generaliserade under bitterfittestadiet då jag hatade orättvisorna som blev så tydliga efter att jag hade blivit gravid och åren som följde. Jag hänger inte ut män, eller hyllar kvinnor, jag hänger ut min egen (tålmodiga) kille och tigger sympati för egen del. *bara*

Popmorsan sa...

Eller, nu blev jag ju så klart osäker, men med tanke på hur politiskt ointresserad jag är och hur pass egocentrisk jag är, så vidhåller jag nog att jag allt som oftast pratar om mej och mitt och inte män och kvinnor i allmänhet.

c i l l a n sa...

haha, och de märker det inte ens förrän man är borta! för ett tag sen var jag bortrest i typ två månader och efter ett tag frågade min sambo "hur ofta brukar du torka av handfatet i badrummet egentligen?" eftersom det blivit så grisit när jag inte var hemma. i mean, ser det sunkigt ut torkar man ju av skiten medan man borstar tänderna, man har ju två händer... så du är inte ensam...

Anonym sa...

Skaffa städhjälp!
Det är först då flick/pojkvännen fattar att och sätter värde på städning, när det kommer en räkning!
Då är det inte lika självklart längre att någon annan ska ta hand om skiten man lämnar efter sig.
Får se om han/hon vill punga ut 1000-2000 kr/mån för något som man tog för givet innan.

/Är emot RUT