Och när jag ändå håller på...

... det här med att jag liksom GRINAR av den här? På riktigt, jag fulgrät första gången jag såg videon. Har sagt det förr. Älskar Pink och hur hon fan inte ger sig, hon fortsätter spy på skeva ideal och är sårbar i sina texter och helt öppen med sina egna doubts and fears. Orka vara perfekt. Orka vara som alla andra. Du är bra ändå. Det är som Aguileras "Beautiful", blir blöt pöl av den med. Inte av Aguilera, uäääh, men av budskapet, känslan. Och jag vet det är cheezy, jag vet det är äckligt amerikanskt. Spelar ingen roll. Grinar ihjäl mej ändå.