Pizza - livets salt

Igår kom Ika och Malena hem till mej och Hanna, de premiärhängde i min lägenhet. Ika hade med sej sina kids Cora och Franka och de kommer bra överens med Hanna, vilket är grymt då jag och Ika faktiskt bor grannar nu. Vi käkade pizza från pizzerian i huset bredvid, den är skitbra (yeey!), var så sjukt himla trött på pizzeria Oliven som var närmast när vi bodde i Skanstull. Jag har inte känt vare sig Ika eller Malena särskilt länge, Malena är min chef på City, hon är kulturredaktör där och även om jag vetat vem hon är i flera år så har vi liksom aldrig umgåtts. Och Ika har alltid varit den där supertuffa rockbruden som var musikläggare på P3 och satte musiken till tv-serien Spung (!!) och gjorde tidningen SEX. Och så blev hon på smällen ungefär samtidigt som jag och vi började umgås. Igår hängde vi alla fall alla tre och det var ashärligt. Ika hade med sej ett rött vin som hette MOTÖRHEAD. Nu tänker jag aldrig köpa nåt annat på Systemet. Och så skvallrade vi loss tills klockan blev åtta för då var det dags för ungarna att nappa. Slut.

Pizzatajm. Bordet köpte jag för 200 pix på Blocket förra veckan, ska måla det högblankt svart, jag måste bara komma mej för och gå till himla färgaffären.

For those about to rock.

Ika och Cora - hon är superpluttig, både Hanna och Franka fyller fyra i år.

Malena var bakis för hon hade varit på Grammis-efterfesten. Som tydligen hade varit kul, jag var där förra året och då var det skittrist. Orättviiiiiiiist.