Dag 04 – en låt som gör dig ledsen

Oh my. Detta är ju nästan svårare än världens bästa låt-frågan, för nästan varje låt jag gillar har nångång följt mej ner i nån avgrunds-dipp. Jag dör lite på det här inlägget. Gud. Hjälp. Vet inte. Vad ska jag välja. Jag klarar fortfarande inte riktigt av "Sorrow" med The National och "Song to the siren" med Mortal Coil, för de sitter fortfarande så tajt ihop med i somras. Umm. *kollar gråtdansa-listan på Spotify nu*

Jag kan ju bli lika ledsen av en "glad" låt som en medvetet ledsam låt, det handlar ju om hur man mådde när man gillade den som mest. Och jag är väl en rätt så glad person egentligen, men fan vad jag har mått skit de senaste femton åren ändå. Till och från så klart. Umm.

Gud. Kommer inte på nån.

Ok. Tar den här då. Gud vad jag bölat och känt mej utanför och ratad och värdelös till den här låten. Men den är ändå vacker. My favorite är ett så himla bra popband. Topp tio. Lätt.



In these towns that despise us, tonight the stars disguise us, synchronize us. 
Everything old is new tonight. Everyone young is blue tonight. 
Everything we do tonight is wrong, wrong, wrong. 
And you belong with us. You belong with us.

Dancing at all-night raves or ice cold in shallow graves, 
or sleeping on speeding trains with our mouths full of novocaine. 
Everything old is new tonight. Everyone young is blue tonight. 
Everything we do tonight is wrong, wrong, wrong. 
And you belong with us. You belong with us.