När jag jobbade på Nyheter 24 så satt ju vi ovanpå Sturehof, det gör de fortfarande. Då handlade jag rätt mycket på Blueberry, fattade aldrig riktigt varför, SCHWEINIGT dyrt för lite nöt- och banankross i smoothieform. Härom veckan så öppnade en ny Blueberry, på Rörstrandsgatan, ett tjejkast från min killes lägenhet och man måste ju testa nya grejer i kvarteret och VIPS skaffade jag mej en obsession. Det som inte riktigt fastnade förra vändan bet sej nu fast nåt så djävulskt. Jag drömmer om Health nut. Jag vill ha en här på Mariatorget, en Blueberry. Nu, tack.
Men alltså, 60 spänn. Det är liksom inte okej. Men det är väl den där känslan, man köper sig en livsstil man itne riktigt omfamnar i verkligheten. Man ba "oooh, börjar dagen med en SMOOTHIE med goji och sånt, är så himla healthy va" och går liksom med en spänst i stegen, vänder loggan så att de man möter ska se, kolla här minsann, "sån är jag!". Förtränger att resten av dagen består av kaffe, cigg och nån stekt falu med makaroner.
torsdag 14 april 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
Awh i know jag är precis likadan,fast med "chochlatshape"
från smoothie baren i Sture.
Den e grym smakar romerskabågar (&kostar typ 60 med) BaNaNas!
Alltså Beauty Box på Blueberry. SÅ god.
Köp en mixer och gör egna? :-)
Nötpasta o vaniljprotein? Spara muggen o fyll på med egen gjord på riktiga nötter ist.
Innehållet verkar gott, men livsstilen, hallå? Det är väl allt man INTE vill vara. Jag skulle hälla över min i en tom folkölsburk för att försöka behålla någon form av värdighet.
För övrigt så hoppas jag innerligt att mitt Mariatorg ska få förbli allt som Rörstrandsgatan, denna Sthlms skam, inte är.
Tack för ordet.
Haha va fan, Röris är väl härlig? Jag älskar att gå den sommarvardagskvällar, liv och rörelse, nån gospeltuta från kyrkan, människor som LEVER på restaurangerna, Mellkvists som är öppet sent... Älskar mitt Söder, men Röris är faktiskt sjukt härligt också.
Då tycker jag du ska fortsätta med det. :)
Själv ser jag det mest som epicentrum för den sortens tragisk, ängslig stockholmsk ytlighet som porträtteras så träffande i den dära Sthlm Under Ytan-bloggen. Ljust och fräscht i kubik liksom. Huvva.
Bra mat dock, det ger jag dig.
Tjejkast? Skärp dig.
Cissi: de flesta killar kastar fan längre än de flesta tjejer så skärp dig själv. Fnys.
Jo visst är det så. Bland vuxna iaf. Så då kan vi ju sätta det epitetet framför alla fysiska tjejprestationer. Typ Hanna Ljungberg gjorde en tjejspark mot mål. Bara för att understryka att ingen ska tro att den var lika lång som en killspark.
Sen är det ju så att tjejkast även har blivit synonymt med underarmskast, vilket då inte är det samma som överarmskast/kärnkast. Med ett underarmskast kommer du oftast inte lika långt, därmed tjejkast= sämre kast. På samma sätt som det platta slägträt i brännboll fått smeknamnet tjejträt. Ta tjejträt! = du kan inte träffa med det svåra som går längre, så play it safe!
Trist att epitetet tjej ska stå för nåt sämre, enklare och kortare. Tycker iaf jag.
Skicka en kommentar