lets take a ride and run with the dogs tonight in suburbia

jag var och hälsade på i förorten idag. tallkrogen. och chockades lite av hur väl jag trivdes. allt omkring en kändes som en ny värld, hundra mil från riche och burfitt-tröjor. fräscht på nåt sätt. och det är så konstigt med alla dessa små hus med sina små trädgårdar, där bor folk, hela familjer och de kallar de där små lådorna sina hem och det kändes så bräckligt. som att om man blåste hårt på husfasaden skulle de rämna. små små liv i små små skolådor. missförstå mej inte, det var jättefina små hus och det var färgglada plastspadar och gungställningar och allting andades lugn och ro och äpplena hängde glatt i träden. det var idylliskt. bara så... vuxet. så fjärran. därför var det så skönt att känna någon som bor där, som är nästan precis som jag, som tycker om samma saker och har likartade referensramar, som är lika gammal som jag och som har samma snygga rodebjer-kappa, som tagit steget ut dit. till tallkrogen. det fick mej att känna att jag kanske också vill dit. att steget till grönskan inte kräver lobotomi. men det lär dröja, än är jag inte klar med latte inom tre minuters avstånd.

party like its 2003

jag ser fram emot helgen. min underbara mamma och lika underbara syster ska hänga med hanna fredag och lördag så jag har, nästan, en hel helg för mej själv. jag tänkte spendera den med att parta like its 2003. javisst. det kommer bli så enkelt, för på fredag, oooh det är imorron redan, så ska jag och peter hedlund spela skivor på trädgården och för första gången på hela sommaren ska jag få vara kvar all night. alltså inte gå hem vid tio som jag gjort alla andra ggr hittills. och det här med 2003, det är ju så att många av mina finaste kvällar spenderades just det året på metropolis på riddarholmen. fina fina mettan. och det var peters klubb! så gissa om pop-peppen är hög för imorron. wohoo. och på lördag är det pop dakar och jag ska se laakso och gentle touch. tänkte släpa med mej mamma och unge och hänga där på dagen om vädret tillåter och sedan åka hem och pysa lite med dom och sen på't igen bara. metropolis crew ska spela skivor där på natten. så 2003! på ett alldeles ypperligt sätt. quetzala, vi ska dricka öl ur plastglas! sist jag var på popaganda var jag så full att jag inte ens skämdes när margret och fredrik rökte cigg inomhus. jag var dessutom alldeles för upptagen med att gömma mej för cat5-brudarna vars skiva jag sågat. det var tider det.

hanna och... tobias dahl!

vad sa munnen nu?

de ringde från P3 idag och undrade om jag ville prata i kvällspasset om buffy. instinktivt tjöt min hjärna GUD NEJJE och så sa munnen; mmm, ok, det låter kul. buhu, jag är dum i huvudet som säger ja till sånt därnt, det ger mej bara massa ångest. skitkul att bli tillfrågad, men att faktiskt göra det, not so much. det finns fan inget värre än sin egen röst på en bandare när man intervjuat någon. man låter så sjukt korkad. att sen få höra den på P3... hmm, helst inte. men nu ska det bli så. bög.

dör!

willow är gift med wesley! hur har jag missat det. jeez.

and i think they're pieces of me you've never seen, maybe she's just pieces of me you've never seen

men gud. en granne spelar tori amos "little earthquakes"-platta. jag trodde jag var den enda som fortfarande lyssnar på den då och då. gud vad jag älskar den skivan. en sån där med tummad booklet och med texter som jag kan rabbla i sömnen. som jag suttit i skolan och längtat hem till. hon har aldrig levt upp till den sedan dess.

what a difference a day makes

jag har haft en underbar fika med anna och mats. vilka härliga ena. vi pratade om teve, kräftskivor och ligga. och facebook. knappt barn alls. och så tjyvrökte jag en cigg för jag var barnfri. och när jag gick därifrån hade jag vinden i mina steg. tre år yngre och lycklig. lycklig att komma hem till min kille och mitt barn, lycklig att jag fick bara vara vanliga emelie i två timmar. tänk vad en eftermiddag kan göra med sinnet. jag har precis läst ut mats bok "jaktsäsong". den är en sån där bok som man bara måste läsa ut innan man somnar och med inte alltför sockersöta karaktärer. gillar.

det är när man ser såna här bilder som det slår en att fan, barn är nog inte så smarta ändå

cash is king

betalt hyra och en miniskuld till min kiropraktor. kvar på kontot 1000. gud så torftigt! ska det vara så här? ska lyxa med den dyraste deon HM kan erbjuda. a girl has got to have her deo.

öhmans varuhus

idag kändisspottade jag lena endre och richard hobert på pet sounds. jag tycker hon är så vacker. hon bar ett mycket ryggavslöjande linne och han var typ straight från gotland i rödbrun bränna, "fräsch" skjorta och yvigt hår. vi övervägde att be om en signerad "tre solar" alt gå och fråga om de hade "tre solar" i kassan precis när han skulle betala alt härma ingmar bergmans "robert hobert! lägg det namnet på minnet!". men vi gjorde ingetdera. jag har sett lena endre naken på dramaten. det var lite weird nu när man såg henne på min egen hemmaplan.

folkfest

jag tänkte gå ner till kungsan idag. tror det kan bli kul, det är P3-dag. jag ska se laakso. jag tycker om laakso. och så finner jag nåt folkligt och lite absurdt nöje i att se idol-deltagare på scen. och så ska jag äta mjukglass med lakritsströssel och jag tror hanna ska få smaka lite. glass, inte strössel. jag tror hon kommer gilla det. hanna gillar musikalmusik, så jag tror jöback kan bli en hit hos henne.

a hymn to the cigarettes

jag har tänkt på det här med rökning. jag saknar att röka. det låter fånigt och jag VET att det är mitt beroende som talar, men jag saknar att röka. i do. som att det är något jag vill göra för att vara JAG. och det låter ju hur töntigt som helst, det behövs inte påpekas, tack. men jag älskar att ta en cigg när alla andra sover och gatan är tyst och tom och jag bara har en gammal skiva som snurrar i bakgrunden på minimal volym. jag älskar att höra knastret när ciggen tar eld. att ta en cigg när jag är stressad och den där lilla pausen i arbetet gör det enklare att samla tankarna och jag går in till datorn igen och allt ligger plötsligt mycket klarare framför mej. jag känner mej starkare när jag röker, jag kan tackla världen bättre. varför är det så. det luktar ju illa om en, och jag minns skamligheten i att komma in i en tunnelbana alldeles nyrökt och en typisk ickerökare snörper på munnen och tycker jag är ohygienisk. de där onödiga ciggen som bara får en att må illa. morgonciggen som man ångrar sekunden man tagit första blosset, men ändå röker klart och så går man och är missnöjd med sej själv hela förmiddagen bara därför. och så är det ju så jävla underklassigt att röka. bara osmarta människor röker 2007. men trots allt detta, så vill jag. kanske för att det är något jag själv får råda över. jag saknar att vara bara emelie, inte mamma emelie, eller sambo emelie, eller trettioåriga emelie. bara emelie som väljer själv, här står jag och jag vill röka just nu, eat shit and die om du tycker jag gör fel.

better the devil you know

jag blir ju hooked på saker. ätbara saker. säg marabou dajm till exempel. som bekant åt jag en 200grams sådan varje kväll fram tills hanna var tre månader. jag är lite gross på det sättet. det är så skamligt med sånt. in this day and age and all. men jag blir som tokig i grejer och skitsur när jag inte får det sekunden jag får cravings. men jag har varit duktig senaste tiden och inte kvällssvullat så himla mycket. tills nu. enter: café cookies. en kaka. jag gillar inte ens kakor och bullar så värst. men dessa små kakor är helt fantastiska och evil. för en gångs skull ljuger inte reklamen, det ÄR verkligen massa chokladbitar i. jag som precis kommit i mina (nästan) vanliga kläder. fittbög.

...

imorgon begravs en vän. en vän jag växte upp med, en vän vars källare var vårt gängs andra hem om sommaren. de senaste åren sprang vi bara in i varandra på stan när jag var hemma och hälsade på i sala, och jag var alltid glad att se honom men det var inte som att vi var nära vänner. inte på de senaste tretton åren. ändå kan jag höra honom skratta om jag blundar. det är overkligt att han inte finns längre, i mitt inre är han alltid sjutton år och kysser mej utanför sala parken en annandag jul för längesen.

gullmarsplan paradis

från vår balkong ser man bron som förbinder skanstull med gullmarsplan. om kvällen, som nu, så är den upplyst i gult och rött och man ser tågen rulla över, man hör dunkelidunket från rälsen. när jag bodde på gullmarsplan var jag rädd varje gång jag åkte över. det var så högt och alltid låg det nåt grönt tåg precis framför så man fick stanna på brohelvetet, med bara en meter mellan en själv och broräcket. nu när jag tittar på den i kväll så kom plötsligt massa minnen tillbaka, sånt jag inte tänkt på på evigheter. min andrahandsetta som jag delade med henrik, som är gift nu och gör hästprogram på teve, lägenheten som carro sen tog över. att jag var smygförälskad i min jobbarkompis. att jag redan då rökte inne framför datorn och att carl, den stora aj-kärleken, gjorde en bland-MD till mej precis när vi hade träffats med le tigre och tahiti 80 på. att jag fick med mej en kille hem från bomben xl som jag sedan nobbade i porten och dagen efter inte kunde förstå att han blev så sur, det var väl inte så långt till gullmarsplan? idag minns jag inte mer än att han hade randig tröja och fina händer. jag minns att jag flyttade och att carl hjälpte mej flytta fastän vi gjort slut och jag så förtvivlat gärna ville att det skulle bli vi igen, vi hyrde bil på statoil och han körde. hur jag ville att han skulle stanna kvar, men det gjorde han inte och jag sov ensam där första natten och grinade och lyssnade på magnetic fields. jag minns helt plötsligt en kille jag dejtade i en vecka eller så, som sov över där någon gång. hur kan man glömma sånt? jag minns jag köpte teve på avbetalning, samma skrutt-teve som jag och min kille har nu. jag minns att jag blev ihop med en annan kille som hette calle och hur vi gjorde slut, att jag gjorde slut för att jag blev som besatt av en tredje kille som också hette calle och hur ont vi gjorde varandra. jag tror jag minns hela mitt liv i musik och killar. jag minns hur denna tredje carl hjälpte mej att flytta till hornstull, men innan dess hann vi vakna kallsvettiga och tysta där i ettan om nätterna och undra vad fan vi höll på med. jag minns hur jag rusade hem från jobbet på webtidningen på fredagkvällen för att hinna i tid till metropolis-kön kl åtta, då kom man in gratis. varje fredag, alltid metropolis. och sen riche, och sen tillbaka till mettan de sista svettiga timmarna. om inte aj-kärleken bad mej följa med hem. jag glömde mina converse på t-centralen på väg till en förfest innan indieägget på gamla stacys, numera teatron. eller esque heter det väl nu till och med. gud vad man minns när man sitter tyst på en balkong och det enda man hör är dunkelidunket från en tunnelbana man brukade åka två ggr om dagen i två års tid i ett annat liv. nu känner jag att jag blir ronnie sandahl igen. hej då.

hanna och... rebecka wadsted!

sometimes you wanna go where everbody knows your name and they're always glad you came

gud vad jag har vikt tvätt. den tog aldrig slut. skulle fira det med middag på riche, det är ju så lugnt där tidiga kvällar. trodde jag. semestern är över och riche var smockfullt redan åtta och det var superstimmigt. efter en halvtimma fick jag panik för hannas öron, hade naturligtvis glömt lurarna, jag är skitdålig på att komma ihåg att ta med dem i väskan. så det var bara att sätta gazpachotallriken mot munnen och klunka i mej och be om huvudrätten i en takeaway. de hade inga takeaway. jag fick en hel soppskål av porslin! jag är tydligen en betrodd gäst. så den ska jag värma på nu. sebastian från riche ringde mej igår. jag ska spela där i september, tyvärr kunde jag inte ta lördagen de erbjöd för min kille ska turnera med slagsmålsklubben varje helg september och oktober. så det blidde en onsdag. jag ser fram emot det. riche my dear.

it only takes a flashlight to create a monster

åh nej! hade sett fram emot "firefly" svinmycket, särskilt efter att rebecka på bakverket höjt den till skyarna, och så nu när jag bara gluttade lite så ser jag den hemska vidriga utomjordingen från angel, jag AVSKYR henne. avsnitten med henne i är de absolut sämsta i "angel". ja, och så de avsnitten i de senare säsongerna då cordelia är gravid, tjock och... äldre. cordelia chase ska vara pinnsmal och sjutton år. forever. allafall, utomjordingskvinnan. sånt kan förstöra en hel serie för mej. hon är med i "alias" också. som anna espinosa. bläää.

easy come, easy go, little high. little low

jag viker tvätt och stressar som ett as för att hinna till ika klcokan ett. kommer inte hinna för jag kände att jag ville bjussa på min "vikatvätt"-playlist.

red light spells danger - billy ocean
love will save the day - whitney houston
bohemian rhapsody - queen (!!)
paper planes - MIA
so emotional - whitney houston
sleeping in - postal service
johnny and mary - robert palmer

not missing in action längre

glöm den där skitfåniga "jimmy" som P3 spelar. det är "paperplanes" som är låten. LÅTEN. den är så sjukt bra. ska köpa skivan idag. wohoo. jag har tröttnat på att ladda, jag vill ha booklet och hela plastpaketet. hålla i. fingra på. lusläsa. old school!

hanna handlar spaghetti

lets call this the comeback

för ungefär ett år sedan så var jag och min kille som tokiga i "entourage". citerade ari och hatade introlåten med glödande passion. sen så dog den bara. för mej. den blev så himla tråkig och enkelspårig, all charm var borta. dödsstöten var ett avsnitt då de var i las vegas och det var bara massa dåliga tuttskämt. men nu i veckan så var det dags att ge det en ny chans i och med att nya säsongen dragit igång (för längesen) i USA. och banne mej, det är bra igen. bara så ni vet.

hanna och... carl cederström!

jag försöker att inte tänka på't

...men imorron ska jag dra ut en visdomstand. det kommer knaka i min käke och även om det inte gör ont för man är ju bedövad så är det något fan så onaturligt över det. jag har vant mej vid flisor som stänker när man borrar. det ilande ljudet som vibrerar i skallbenet. den långa sprutan och känslan av att behöva svälja fast man inte får. allt det. till och med den saftiga summan man måste betala för besväret. men ljudet av en krasande tand som bänds bort. nä. not so much. fan. man skulle ha blivit tandläkare. de torde vara miljonärer innan trettiofem.

now you can get this lap dance here for free

young dumb and full of cum

åh tomas, i miss you too. kolla vad unga och oskuldsfulla vi var en gång i tin! ps. det är verkligen inte en "magen bar"-tröja. det bara ser ut så.

if you want to destroy me sweater, hold this thread as i walk away

jag och hanna släpade oss ner till ung08 i lördags, för att se dreamboy. tyvärr tog bussen ungefär hundra år för att ta oss dit, så jag missade allt förutom sista låten. dreamboy är så himla bra. jag vet inte om de tycker det är en bra komplimang, men jag tycker de låter som weezer när weezer var som bäst. de släpper skiva snart. jag tror den är toppen. hanna tycker också hemskt mycket om dreamboy. fast hon fick inte så många sylar i vädret. dom var så jäkla långa.

televisionen

jag har hört en massa bra om teveserien "skins". så den tänkte jag kolla på i kväll. min kille uttryckte sej kryptiskt och sa att jag inte behövde se de första avsnitten, det verkade som om jag kunde ta vilket som. det tyckte jag var en konstig inställning. jag börjar med det första. nån jävla ordning får det vara. jag behöver mer serier! ska kolla in "firefly" och "jekyll" härnäst. och den nya david duchovny. men fan, en komedi med mulder. känns inte alls så bra. ska försöka få ett ex av nya svenska "upp till kamp". heja sverrir!

riche ratch filibombombom

yesterme, yesteryou, yesterday

jag har varit bakfull så många gånger i mitt liv. oj oj oj vad jag har varit bakfull. konstigt nog så hade jag glömt hur vidrigt det är. eller så är kontrasten så himla stor efter all denna sundhet och idoga ätande. förmodligen var jag konstant lite alkoholad innan jag träffade min kille så jag hann aldrig BLI riktigt bakfull. jag vet inte. men djävulen vad jag har mått idag. om nån hade frågat mej om bakfylla, säg, igår, så hade jag käckt svarat pizza, highschool-rulle och fnissig trötthet. eeh. i beg to differ idag. hyn är grå, hela jag luktar som fimp och gammal druva trots dusch, jag har kväljningar och tänker hela tiden på vad jag inte sa och vad jag sa och gjorde jag det och om jag gjorde det varför i helvete skulle det vara nödvändigt. trots misär gick jag och hanna en promenad, fikade på bakverket med lina carro och erika, köpte buffy säsong tre på åhléns, lekte pruttleken med hanna i två timmar och såg dreamboy på min killes scen på ung08. nu sover hon och jag vill sova MEN DET GÅR INTE. och det känns som om det är svårare att andas och jag har ont i leder och muskler. inga blåmärken dock. jag var egentligen inte så packad. mest så himla peppad och glad över att vara bland folk. men ajje vad jag får lida för det idag. men om jag fick göra om det, skulle jag göra det precis lika. fan vad kul vi hade.

ajje

för första gången sedan hanna föddes vaknade hon före nio. idag. dagen efter igår. jag är bakis som ett as och kl är halv tio och vi ska gå ut "i parken". ring mej när du vaknat. puss.

tonights the night we're gonna make it happen

hemma! så himla skönt. så glad att jag inte ens blev sur för att lägenheten såg ut som ett helvete och köket är fullt av bananflugor för det är inte diskat sedan innan jag åkte (åtta dagar sedan). min kille har jobbat till efter ett varje dag i en vecka, så jag biter ihop. hannas farmor och farfar var precis här och hämtade det lilla livet och jag sitter på balkongen, det blåser skitkallt men det gör inget. jag är ENSAM och det är så himla himla skönt. lyssnar på doris och röker en cigg och om en kvart kommer quetzala med vin. var nere på blockpartyt tills nu. det var urtrevligt. käkade med lovisa och daniel bergkvist på babylon, sen skulle vi till american apparel men jag hade glömt hannas hörlurar så vi satte oss utanför och sög på en öl och glodde på folk. träffade jonna sima utanför monki där filippa och karin och en massa spelade skivor. förutom jonna, så var kanske alla jag känner där nere och strosade som yra hönor. ikväll kommer bli en bra kväll. it has to be. oooh, nu ringde lovisa och var på riche med peter. hurra!

grolsch bloc party

jag älskar kalles föräldrar. på två sekunder blev min dag perfekt. solen skiner och götgatan är ett stort jäkla party och dom ska vara barnvakt ikväll. wohoo. först babylon med lina och carro och gud vet vilka, sedan american apparel-invigning och sen vin med quetzala på ballen och sen är det TBA. men lite julia på spymlan, vin på riche och vice-fest låter ju som en bra plan. gud, vad ska jag ha på mej. q föreslog högklackat som ett statement att i'm back in the game men nä. ajje. jag tror det blir en ny omgång artificiell hårfärg istället. hurra! och imorgon på ung08 är det ironville och dreamboy. dom är så bra. stockholm i mitt hjärta. snart ses vi. nu: tåg och elles trendbibel. "trendbibel". vilket sjukt fånigt namn.

hej då sala

imorgon lämnar jag sala åt sitt öde och åker hem till sthlm. jag längtar fanimej. fast jag har haft det bra här så är ändå sthlm hemma nu.

the day my baby gave me a suprise

min unge, som länge varit rätt så, hur ska man säga... talanglös, kan numera rulla. jävlar vad hon rullar. och så har hon fått två tänder i nederkäken. sjukt gulligt. och så älskar hon att ta tag om ens ansikte med båda händerna och så biter hon i kinderna och dregglar jättemycket. alltsammans under små tjut av förtjusning. så himla gullig! hon pratar rätt mycket också. skäller ut saker med osande svador och rynkade ögonbryn. man fattar inte vad hon säger, men själva innebörden är solklar. hon har fortfarande tre veck istället för hals, där hittar man allt från små spaghettibitar till långa hårstrån. hon har också börjat vägra sova. hon ligger stilla och är helt nöjd, men istället för att sova ligger hon med tutten i munnen och berättar historier. de verkar skitkul, för med jämna mellanrum brister hon ut i ett klingande asgarv. älskade barn.

jag ger upp

ni vet när man ogillar någon eller något, men man inte riktigt kan svara på varför. det är nåt i kemin som inte stämmer. eller nåt man bara fått för sej och så har man sagt det så många gånger att en ändring av åsikt vore pinigt. men fan. jag gillar ju inte fifth avenue shoe repair, men det senaste året har vartannat plagg någon bekant haft på sej som jag ooooooat över varit från jävla fifth avenue shoe repair. de gör helt enkelt skitsnygga kläder. och jag vill ha alla. satan att jag är så jävla svag för svart. och byxorna. byxorna!

motivering att droppa gravvokilon

nu har jag googlat bilder från visningarna. eller okej då, jag kollade bara stureplan.se, men det visade sej att de hade jättebra och många bilder. tack.

1. bea. fantastisk klänning.
2, 3, 4 stylein, lackklänningen. lackklänningen!
5, 6, 7 carin wester, brallbilden. ursnyggt.
8, 9 whyred. gillade dessa.

the perfect drug

nya ikea-katalogen har ju kommit. den är som porr för mej som precis skaffat ny lägenhet. tyvärr har ju jag och min kille icke-kompatibla vad gäller inredning. det är helt vansinnigt. gillar jag en gardin så kan man ju ge sej tusan på att han avskyr den. jag tycker gardiner är fula generellt, men vi bor i en typisk nittiotalslägenhet och då måste man ha gardiner till skillnad från de som bor i gamla hus med vackra djupa fönster och högt i tak. jag har dessutom drabbats av nåt husmoderskomplex. nu är jag till exempel helt inne på ett par bladmönstrade gardiner till köket. bladmönster? wtf? och vitrindörrar! gud så fint. och övermoget. men jag vill liksom komma bort från "hej här ska jag bo i andra hand i tre månader"-möbleringen och jag vill heller inte ha det trendigt och reklambyråfresh. jag vill ha det som ett hem. ett ganska tidlöst hem med mycket böcker och mattor och kärlek i. många små lampor istället för en trendig vit papperssak som avger kallt ljus och hårda skuggor. punktbelysning vill jag ha. mjuka ljusslingor. och färg. alla färger. inte nåt välsmakande utstuderat hem i jordtoner. ös på bara. som ryggarna i en bokhylla, ingen ordning men ändå ett välkomnande kaos. de här grejerna vill jag ha. till att börja med. spegeln (helfigur!) och mattan är så där, men det bästa jag hittade.

fashion is for fashionpeople

det är mode vecka i sthlm. jag är inte där. jag räknar mej knappast som fashionbrud längre. det har gravidtälten sett till. de senaste tre säsongerna har jag varit frånvarande på exakt alla modefester och visningar. det är lite sorgligt. nu är jag inte ens i stan. men jag tänkte att till nästa säsongs visningar borde jag vara up for it igen. problemet då är väl snarare att jag slutat få inbjudningar eftersom jag på ett och ett halvt års tid inte ens brytt mej om att osa. tänkte försöka masa mej till american apparel-öppningen på fredag åtminstone, hela götgatsbacken ska ju vara ett enda stort grolsch-party så det kan nog bli kul. sen så spelar janne kleman på virtos och tompas klubb julia på kvällen. jag hoppas på att även kunna ta mej dit en sväng. iklädd nåt fashionabelt.

min unge blöder! och mitt hjärta med.

med handen på höften som i alla tider och som alltid vill jag ha dej

jo, det där om hjälpen med efterhängset span. det var naturligtvis inte JAG PERSONLIGEN som behövde den hjälpen. nej nej. det var längesen jag hade det problemet. tro inget annat. en nykläckt unge är ingen turn-on. men nej, det var till en artikel jag skriver.

barn av vår tid

jag har inte så himla mycket till övers för ungar. jag tolererar dom liksom. mina vänners barn gillar jag, men "andras", nä, not so much. idag var jag på en videobutik. vid kassan stod en vinglig femåring och petade sej i näsan. jag skulle smita förbi mellan henne och en stor GB-box när jag ser att hon fått syn på glassen och styr kosan mot den. således även mej. jag är större, tänker jag, passa dej ungjävel och håll den där snorkråkan på behörigt avstånd. det har ungen ingen tanke på. hon har tefatsögon med död blick och går som radiostyrd mot boxen. missade henne med en hårsmån, suckade lättat och så känner jag det. hon hinner peta mej på benet och fästa kråkan på min bralla. ahmen va fan. håll reda på era alster. hon var ett hårstrå från en hurril, men hennes pappa såg skitstark ut så jag vågade inte.

hjälp!

jag behöver kortfattade förslag på hur man blir av med ett efterhängset span. hittills har jag en. prutta länge och ljudligt, titta killen i ögat och säg "aah". as if, men den skulle funka.

hanna och... alexander aivars!

my weakness is none of your buisness

jag har kreativt blockage i hjärnan. jag kan inte ens komma på nåt att skriva om här. och jobben börjar ligga i en mental hög nu. högst upp ligger ett jobb om singellivet. herregud, inte minns väl JAG tänkte jag först. men så kom jag på att det nog inte finns någon vars dåtid ligger så nära. sentimentala, nostalgiska jag. så nåt ska jag väl kunna komma på. men vaaaad. jag gillar ju att vara ihop liksom. när jag har varit singel så har det enda jag gnällt om och längtat efter varit någon som älskar mej. bara mej. lyssnat på embrace och gråtit. rökt i mörka fönsterutrymmen nätter igenom. kramat kuddar och förtvivlat försökt känna lukten av en för längesedan utplånad doft av någon annans hud. det kan man ju inte skriva om direkt.

mtv makes me wanna smoke crack

kollar på mtv, det har faktiskt varit riktigt bra i helgen. de täcker way out west och nu har de spelat bara festivalaktuella svenska band i en timma. those dancing days, säkert, laakso. gillart. och så är det så kul att se karin i rutan! hon gör ett ypperligt jobb och måste vara en av få som inte får de sedvanliga extra tio kilona på sej genom rutan. fan, jag önskar jag hade varit där. så KUL. så sjukt bra lineup, helt klart bästa på flera år i sverige. hade varit kul att se architecture in helsinki igen. jag och min kille såg dem i berlin förra året och de var väldigt underhållande, inte en poänglös minut.