sometimes you wanna go where everbody knows your name and they're always glad you came

gud vad jag har vikt tvätt. den tog aldrig slut. skulle fira det med middag på riche, det är ju så lugnt där tidiga kvällar. trodde jag. semestern är över och riche var smockfullt redan åtta och det var superstimmigt. efter en halvtimma fick jag panik för hannas öron, hade naturligtvis glömt lurarna, jag är skitdålig på att komma ihåg att ta med dem i väskan. så det var bara att sätta gazpachotallriken mot munnen och klunka i mej och be om huvudrätten i en takeaway. de hade inga takeaway. jag fick en hel soppskål av porslin! jag är tydligen en betrodd gäst. så den ska jag värma på nu. sebastian från riche ringde mej igår. jag ska spela där i september, tyvärr kunde jag inte ta lördagen de erbjöd för min kille ska turnera med slagsmålsklubben varje helg september och oktober. så det blidde en onsdag. jag ser fram emot det. riche my dear.