måndag 17 september 2007
all work, no play
usch, jag som har gått och längtat efter att börja jobba igen har nu insett att jag har exakt två veckor kvar av ledighet. det är för lite. jag vill fortsätta vara hemma, buhu. men det går inte. nu är det ingen återvändo. det skitjobbiga i allt detta är att min kille drar på jobb i tio dagar precis när jag börjar jobba, så hanna måste ha barnvakt fyra timmar per dag. vilket i sej kommer göra mej skitstressad. addera på detta ett jobb som ska vara halvtid, när jag inom mej vet att allt jag tagit på mej kommer att vara mer sjuttiofem än halvtid. så hanna och jobb dygnet runt i tio dagar. jag kommer bli galen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Jag anmäler mig frivillig att vara lite barnvakt, jag är ju ändå sysslolös och jag är aningens småförtjust i eran unge så en dag eller två skall väl kunna tillbringas i frabror Adrians sällskap. Hojjta til!
Men alltså... Är det inte meningen att killen ska vara föräldraledig också?
Jag har följt din blogg länge nu. Jag tycker att den är väldigt bra och rolig och begåvad och du har fått mig att äta upp min fördom om att alla nöjesskribenter har ett fattigt språk.
Men jag måste bara säga. Inte för att jag vill lägga mig i. Men. Är det inte något ansvarslöst att "dra på jobb" i tio dagar när man har ett litet barn att ta hand om?
Håller med Kajsa, har han inte vetat att du skulle börja jobba igen innan han bokade sitt jobb? Du får ju säga ifrån när det inte fungerar för dig. Du har ju dragit det tyngsta lasset hittills, skulle det inte bli rättvist när Hanna började ta flaska?
Och du, din karriär är också viktig. Den ska dra in pengar till dig hela ditt liv.
Oj oj, det låter verkligen jättejobbigt! Är detta det definitiva slutet på din föräldraledighet?
när och hur länge ska din kille vara ledig egentligen? håller med Kajsa mfl...
jag och min kille är inte rika av naturen, så när han får jobb så tar han dem. och just den här hösten har han en massa jobb som kräver turnerande, vilket gör att jag blir själv. men å andra sidan får jag kanske en vibskov-sjal för mödan, eller nån annan lyx som vi kan lyxa med, just för att han tar de där jobben. det är värt det. men som vanligt, jag förbehåller mej rätten att gnälla, på att jag är underbetald till exempel. vilket gör att hans jobb går före. tyvärr.
och tack adrian! vi kommer kanske ta dej på orden.
You and me both. Jag KÄNNER dig som vi säger. Jag har börjat jobba 75% nu. Det är en heltidstjänst. Och jag längtade så, men det är fan bara jobb.Kneg. Igen. Mediaschmedia. Jag vill fan snart bo i ett kollektiv.
Eller så lyxar ni inte med schalar utan med att du får jobba och känna dig hel igen och inte försvinna från arbetsmarknaden och allt det och han får vara hemma och lära känna sin dotter ordentligt.Om det är hans pappatid så är det.
Om det inte fungerar ekonomiskt kanske han får ta ett annat jobb som inte kräver så mkt turnerande. Eller du ta ett där du tjänar bättre.
Ja skit i sjalarna och se till att farsan är hemma nu för fan, innan ungen börjar skolan. Ni bor ju i hyresrätt, ni borde ha råd med det! DU ska inte ha dåligt samvete, HAN ska ha det! Sorry bruden, du får såna här kommentarer om du lägger upp ditt privatliv till allmän beskådan...
Skicka en kommentar