dagens i-landsgnäll

hittade en sjukt snygg sjal på weekday från henrik vibskov. den var hemskt dyr, men jag ville ha den. i just had to. gjorde stort rabalder bland personalen om att de skulle lägga undan de två kvarvarande exen, den ena blåochsvart och den andra multirutig. ba "min kille kommer med pengarna!". jag har noll kronor på mitt konto eftersom det blev fuckup med modette-utbetalningen. en halvtimma senare kommer min kille och jag sliter honom i ärmen till de fantastiska sjalarna och jag är som ett barn i en leksaksaffär, och ba "blå eller multi? visst är den fantastisk?" och typ dansar där inne. ser på honom med tindrande och förväntansfulla ögon. och han ba "NEJ". jag blev helt paff. vadå nej?? och så säger han med pedagogisk röst och en med osynlig klappande hand på mitt huvud att "den är för dyr(lilla gumman)". så himla pinsamt. jag blev tre äpplen hög och svinförbannad. och det handlar inte om sjaljäveln i sej, jag vet att den var ruskigt overprized. men jag har fött hans barn! ge mej en sjal om jag vill ha en! det är inte som att jag går och gnäller om att han köpte en jävla projektor för tolv tusen förra månaden. det handlar inte om sjalen. det handlar om att han klappade mej på huvudet som en pappa till sitt barn och ba "nej. du får inte". hallå, jag är fan vuxen och ja, jag vet att det är lite tajt ekonomiskt just nu men ÄNDÅÅÅ-ÅÅ. och till råga på allt så inflikade han "har du ätit något idag? du verkar så orimligt sur". han kunde lika gärna frågat "haru mens eller?".