Den här gatan bodde mamma och pappa på tills de separerade. Och in i samma port flyttade jag och min första riktiga pojkvän Janne in fjorton år senare. |
Mysig restaurang. |
Här vare livat. |
Mamma går mest och plockar hela tiden. Min hemmaboende syster skulle säga att det är hon som står för plocket. |
Hannas mysdjur bor i soffan. |
Hanna gillar att vara hos mormor. |
Mormor är en sk "katt-kvinna". Det här är Maja. |
Sen längtade vi hem igen. Här väntar vi på tåget på stationen. |
Käkade lite klubba. |
Hanna fick välja en målarbok på bokhandeln innan vi skulle åka. Hon valde Barbie. Dog lite. |
2 kommentarer:
Vad jag har hatat, avskytt och längtat bort från fina, fina, vackra, underbara Sala. Vem vet, flyttar säkert dit igen när det blir dags för barn, hehe.
Sala är fint. Själv flyttade jag tillbaka till Västerås efter 12 år i Göteborgsexil. Lite blandade känslor kan man säga. Saknaden efter Gbg vägs upp av närheten till resten av barnets släkt, bättre bostadsmöjligheter osv. Men det är lite knepigt att flytta tillbaka till en stad man lämnade innan man var vuxen på riktigt. Ibland känns det som om tiden stått stilla.
Skicka en kommentar