tisdag 28 augusti 2007
and i think they're pieces of me you've never seen, maybe she's just pieces of me you've never seen
men gud. en granne spelar tori amos "little earthquakes"-platta. jag trodde jag var den enda som fortfarande lyssnar på den då och då. gud vad jag älskar den skivan. en sån där med tummad booklet och med texter som jag kan rabbla i sömnen. som jag suttit i skolan och längtat hem till. hon har aldrig levt upp till den sedan dess.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
love it!! men under the pink är nästan lika bra. nästan.
well, då är vi tre!
Fyra! Vad länge sen det var sen du introducerade den för mig. Dundrar fortfarande på den när jag är hemma och sjunger med i "tear in your hand" det högsta jag kan.
/Malin
FEM! =) /
Jag lyssnar på den ofta. Men även på de andra skivorna från och till. China var min första favorit, sen blev det Tear in your hand. Nu är hela skivan som ett litet konstverk som jag aldrig slutar krama ihjäl.
Den låg för övrigt 2:a på min lista över 90-talets bästa skivor vi skrev på Bomben vid millenieskiftet.
Shit, jag brukar också lyssna på den ibland. Men konstigt, jag har aldrig börjat lyssna på hennes andra. Får kanske kolla in dem, då, så här några år senare...
Här är en till...
Tori är gravt underskattad!
den är fantastisk!
Grym skiva, men "under the pink" är världens bästa.
Jag med, älskar den!!
Skicka en kommentar