elvis has left the building

nu bor jag här. och nu funkar länken!

big day coming

imorron börjar jag jobba på nöjesguiden igen. jag ska också flytta min blogg. hoppas ni fortsätter läsa fast den inte får vara så röd och fin. men det blir först om ett par dagar. nu: sista avsnittet buffy säsong sex.

cause im a freak, im a weirdo

another sunny day

en helt underbar ensam söndag, som inte alls var ensam. solen sken och löven var röda och knallgula, så jag tog ungen i vagnen och gick till nytorget och gungade. hon älskar att gunga. där var även oisin cantrell som tackade för en kul onsdag (jag spelade på riche). vi träffade pelle som är delägare i pet sounds bar och tjatade på honom att de borde införa brunch om helgerna. han lovade tänka på det. sen så hörde mitt ex linus av sej och var i faggorna tillsammans med jimmy, en kille från sala som jag umgåtts med asmycket back in the day. dvs när jag var ihop med linus. vi sågs på chutney. dog av det stora lasset curry. promenerade till waynes på götgatan där jag mötte upp quetzala, pelle tamleht och fluffy. fluffy och quetzu har sått vårlök till sina uteplatser/balkonger. dog av imponans. sen mer promenad i höstsol när vi gick till den nya gallerian i skatteskrapanhuset. den var rätt obehaglig, men jag gillar att onoff kommit till söder. obs! inte att blanda ihop med oneoff som också fanns i huset. sen lite ringen där vi shoppade ursnygg vinterjacka till hanna och en påse chips till mej. nåt kul ska jag ju ha ikväll. all in all, en ypperlig söndag.

mysiga hemmakvällar

häromkvällen när jag och min kille för femte hemmakvällen i rad käkade basilikapuckar med bandspaghetti, matade hanna, nattade hanna och sen satte på ännu ett avsnitt av the wire som jag som vanligt somnade till, så slog det mej, vad GÖR alla par om kvällarna? min kille hävdar att alla slötittar på teve och att vi då var lite bättre i och med att vi faktiskt organiserat kollade på en nedladdad teveserie. men ändå. ska det inte vara... mer liksom? man är ju tämligen begränsad med unge och det är klart att ibland gör vi nåt annat. men det är verkligen hemskt sällan. är vi skittråkiga? jag gillar också att vi kan ha det så, småputtra framför projektorbilden med popcorn och så där. småfnissa lite åt nåt kul de säger, titta på varandra i samförstånd. men när man kollar bakåt och inser att det är vad vi ar gjort i ett år nu, då blir det lite läskigt. men vad ska man göra då? ta en jävla salsakurs tillsammans? det är ju inte det att vi inte har några liv, vi gör jättemycket saker, både isär och tillsammans, men det är just hemmakvällarna jag undrar över. vad GÖR sambos om kvällarna? har djupa diskussioner om livet och munkarna i burma? oh please. och säg inte knulla för då skjuter jag mej i huvudet.

insomniac

jag kan inte sova. har sett musikalavsnittet av buffy och willow börjar bli evil. jag är kär i spike. men nu vill jag somna, tack.

pappa kom hem för vi längtar efter dej

ensamma mamman

ensamma mamman. det är jag. min kille har åkt iväg och ska vara borta i tio dagar. fram tills han åkte har jag mest gått och tänkt på hur satans jobbigt det kommer bli att vara ensam med hanna. dessutom ska jag börja jobba igen på måndag. tidiga morgnar, slut efter jobbet, hem och vara med hanna och liksom vara glad och på topp hela tiden. tutta hela nätterna, lätt ryggvärk konstant, aldrig egen tid förutom när hon sover och då är man ändå hela tiden på sin vakt för hon vaknar ju titt som tätt. fram med tuttarna igen. allt blir ett projekt, klä på ungen, fram med vagnen, bara för att gå och köpa mjölk. men idag när min kille åkte så slog det mej att han faktiskt kommer att vara borta även från mej. ingen kille att krypa upp hos. ingen kille att prata med under frukost. ingen kille som lyssnar på vardagens menlösa men rätt så trevliga prat om just ingenting. jag saknar min kille. redan.

ahmen ursäkta att jag existerar

jag och rebecka försökte oss på en fika idag med tillhörande shopping. vi fick vår beskärda del av skit. på svart kaffe hatade de oss och vi fick två sura yttringar av personalen för att våra vagnar stod fel, observera, den andra sura yttringen efter att vi faktiskt flyttat oss en gång. hej och välkommen liksom. sen så var vi på hm:s barnavdelning, där var våra barnvagnar ivägen för branddörren. hallå. det var på barnavdelningen! det är väl inte vårt fel att de lagt en branddörr precis vid barnjackorna? jävla sätt är vad det är. på weekday däremot, där är det andra bullar. där gullar personalen med ungen. älskar weekday.

jag mår som en rasta hunden-text

jag tror ingen kan förstå hur dåligt jag har mått idag. jag har kräkits långt in på eftermiddagen. mantra i huvudet: aldrig mer vin, aldrig mer vin, aldrig mer vin, aldrig mer vin, aldrig mer vin, aldrig mer vin, aldrig mer vin, aldrig mer vin, aldrig mer vin, aldrig mer vin, aldrig mer vin, aldrig mer vin, aldrig mer vin, aldrig mer vin, aldrig mer vin, aldrig mer vin, aldrig mer vin, aldrig mer vin, aldrig mer vin, aldrig mer vin, aldrig mer vin.

om man blundar, ler och går fort så är man snygg ändå

jag hade en holy shoppingday, ett uttryck jag och min kompis mickan myntade när vi var precis nyinflyttade till stan, det kan väl ha varit 98. jag sportade mangatröjor och för små tshirts med typ polisuniformstryck. vi bodde under mosebacke och jag pluggade web design och hon jobbade på nån klädaffär på stureplan. när våra pengar anlände den tjugofemte så hade vi alltid vad vi kallade en holy shoppingday. då skulle det shoppas till varje pris. och det gjorde jag idag. jag köpte två par jeans, som jag inte ens gillade när jag köpte dme men jag MÅSTE ha brallor. svarta. och fan alltså. min röv är inte gjord för jeans. köpte också svart halsduk och svart polo. väldigt arty och vinterlikt. men inget sitter ju som det en gång gjorde, när man var tynn som en NK-galge! det tar bort glädjen lite när man sneglar mot BIB-hörnan på hm. min krona på verket var en blårutig tjockare tröja från mads norgaard. så jag köpte ju en del ändå. ändå sitter jag här och har inte ett smack att ha på mej ikväll på riche. skitsamma. nu drar jag, iförd säck och väv! hepp.

njä

okej. jag vet att det är första gången live i teve och så där, egentligen är de superduktiga som inte bara kissar på sej där i direktsändning, men om man skippar att tänka på omständigheterna så tycker jag ungefär så här. pär. fint svaj bitvis, men oftast lät det som en bra karaoke. knut. kan inte låta bli att undra om han är inkvoterad på nåt vänster. sam. låter som någon som gör parodi på joe cocker. andreas. alltså han har ju en bra pipa, men lite gapig va? och tråkigare än gårdagens kanelbulle på seven eleven. michel. okej. rytmusvibb dock. mattias. jamen det är väl fint. söt kille i busig frisyr. snark. christoffer. well HELLO my new love. jättebra. daniel. också jättebra, men varför är han stylad så han ser ut som en konstig mix av ateens dhani och di leva?

jag saknar personlighet! små egenheter som skaver lite. christoffer och daniel är bra, men allt annat är så himla slätstruket och det är ju det dom vill ha, men jag känner att jag kollat klart på idol för i år. eller nej, jag måste se första tjejomgången också. om inget radikalt skiljer sej från dagens leverans så tackar och bockar jag för mej.

gynning i mitt hjärta

gynning: ja knut, vad ska du sjunga för låt?
knut: ja jag ska sjunga baby baby med corona.
gynning: ååh, är det den här (enormt bräkigt och falskt) "bäjbee bäjbee, vaj cänt wiih..?" åh jag älskar att sjunga! (med oförställd glädje och drypande självironi)

med en enkel mental tulipan

i lördags fyllde min chef år. han heter daniel sparr. han är en mycket speciell man och jag gillar honom väldigt mycket. första gången vi sågs var när jag och lovisa skulle ses på hotellet och fira att jag fått jobb på bon, det kan väl ha varit 2004 ungefär. då var han plötsligt där och satt med oss på en solstol på bakgården. det var början på en mycket märklig och innehållsrik sommar. en gång kastade jag en pizza på honom, ett sk melrose place-moment. jag har rätt så få teveseriedramatikshändelser i min ryggsäck, så jag minns det väl. ett annat var när jag ringde på en dörr hos en kille jag älskade och en annan tjejs skor stod i hallen. hur som helst, grattis i efterskott älskade daniel.

barn av vår tid

tillbaka i stan, wohoo! peppen är ofantlig. kastade mej över coffee cup på centralen och såg lystmätet på alla människor i tunnelbanan. människor! hurra! den här veckan ska präglas av mej. mej, bara mej. inför de kommande pappaborta-dagarna så tänker jag kräva så sjukt mycket egentid. det kommer stänka egentid på väggarna, så mycket ska det bli. fast det kommer vara jättemycket kids runt mej ändå, har jag förstått. som nu till exempel. jag ska träffa ika och hennes franka, och lite senare rebecka och cesars lilla greta. och på onsdag isobel och hennes sasja. gud vad med ungar! och nånstans vill jag klämma in dagens födelsedagsbarn rebecka och hennes betty. grattis rebecka åhlund! men först och främst ska jag ladda min iPod. jag saknar musiken i mitt liv, hallelujah, det var väl fan på tiden. såg "running with scissors" häromdan, och soundtracket var så sjukt bra, har helt snöat in på manfred mann. så oroa er inte, jag är fortfarande hemskt omodern. sen så provade jag syrrans jeans med hög midja när jag var hos morsan. jag är ju något av en högmidjevägrare. man får ju en så väldigt avlång röv. men attans vad det gav en smal siluett, något jag är i skriande behov av. vägde mej hos farsan, har gått ner till 66. sakta men säkert går det framåt/neråt. ca åtta to go. men jag tvivlar att det kommer hända. tror jag kommer stanna på typ 63 och vara för slö för att orka gå ner de där fem sista. jag orkar inte kroppshetsa. gud så osexigt. vilket så klart inte betyder att jag kommer sluta gnälla i provhytterna och framför spegeln varje morgon. nu: iPod. hepp!

men eeew, kolla formen på min unges huvud! hon tycks ha legat en smula för länge i pipelinen

raj raj raj!

jag spelar på riche på onsdag. jag bjuder på skåpmat och gäddhäng. kom! det blir skitkul.

kickstart my heart

som om det inte räckte med att min unge ser mej som en tutte av kött nätterna i ända, så har hon nu börjat spinna runt sin egen axel och nångång runt tre vaknar jag ofelaktigt med en svettig fot i nyllet. det är en jäkla rotation på henne, hon snurrar mer än the fray gör på P3. och så pratar hon i sömnen, det är ett himla liv ibland. långa monologer hit, ett plötsligt iltjut dit. och då och då bryts tystnaden av ett bubblande skratt, det är min favorit. hon låter så lycklig. det blir inte så mycket sömn, men som dom säger, den här tiden går ju så fort. och jo, hon har egen säng. en klarblå. men hon gillar den inte så värst.

se den. älska den.

idol 2007

jag hejar på amanda och cathania (we dont need another hero! fan vad bra hon gjorde den gamla rökarn). och så tycker jag marie picasso är fascinerande på nåt vänster. inte för att hon var med på bb, mer för att hon verkar så himla bräcklig. och skandal att freja med snygga röda läppstiftet åkte ut. gillade hennes röst. och han i förra gallringen, vad hette han? henning? han med karaktären. han var fin.

love is like a bomb, baby, come and get it on

ja men man har ju lyckats pricka in en storhelg här hemma i sala. det är ju marken. marknad alltså. en av två höjdpunkter när man var tonåring i den här stan. den andra höjdaren var vår-marken. säg vad man vill, men var ju inte direkt bortskämd på events. det fanns en mässai badhuset också, då typ lantmännen och lite gym och sånt ställde ut montrar uppe i lärkans sportanläggning. en gång uppträdde mora träsk till exempel. men marken var kul allafall. då kom det lite färskt blod till stan. mest gubbar och gummor, men en och annan utsocknes i ens egen ålder. jag minns en marken väldigt väl. natten innan hade jag och malin jansson varit på ungdomsgården kvarnen och jag hade fått hångla för första gången i mitt liv. en nyfunnen erfarenhet som jag såg på med blandade känslor. killen hette niklas och jag visste inte om vi hade blivit ihop, vi hade ju knappt pratat med varandra, men å andra sidan hade vi ju hånglat till "love bites" med def leppard och fortsatt långt in i kim wildes "you came". med spänd förväntan satt jag inne på domus-fiket dagen därpå. så kom han fram till vårt bord, gnagandes på en skitstor korv han köpt av nån dalagubbe utanför. jag minns den där stora köttiga korven så väl, hur hans tunga gled över den luktande tingesten. hur det krasade i munnen när han tuggade med halvt öppen mun. där och då dog drömmen om en framtid med niklas. idag köpte jag allafall en sjal som vagt påminde om vibskov-varianten. och då menar jag verkligen vagt påminde. man får kisa och tänka på nåt annat under tiden. då är de rätt lika.

a walk in the park

BJN

turn the lights down low

jag ska på taco-afton i kväll. meddelas endast på detta sätt. taco är det nya räka här i sala. tydligen är det även ett litet musikquiz kl tio också, det vore ju kul att briljera lite. suga på en öl med syrran och morsan. fast pinigt om jag inte skulle sopa mattan. fortsättning följer.

pale honey

lunchfikade med quetzala idag. jag tänkte inte så mycket på det när vi umgicks dygnet och singellivet runt, men gud vilken energi den människan har. pigg som en mört. tränar gör hon också. och har alltid persikohy. det lustiga är att jag talar till henne som om hon vore min jämlike. som att hon också fyllt trettio och har krämpor och har två extratuttar i armvecken. hon spelar snällt med som den goda vän hon är. fast när jag började prata om mina fettvalkar på ryggen såg hon för ett ögonblick lite tveksam och frågande ut. sen föll hon snällt in i gnället. kolla vad ursnygg hon är på sin bloggbild, hon bloggar här. det rara lilla livet.

all work, no play

usch, jag som har gått och längtat efter att börja jobba igen har nu insett att jag har exakt två veckor kvar av ledighet. det är för lite. jag vill fortsätta vara hemma, buhu. men det går inte. nu är det ingen återvändo. det skitjobbiga i allt detta är att min kille drar på jobb i tio dagar precis när jag börjar jobba, så hanna måste ha barnvakt fyra timmar per dag. vilket i sej kommer göra mej skitstressad. addera på detta ett jobb som ska vara halvtid, när jag inom mej vet att allt jag tagit på mej kommer att vara mer sjuttiofem än halvtid. så hanna och jobb dygnet runt i tio dagar. jag kommer bli galen.

att njuta

njuta är ett av mina värsta ord. njuta. att njuta av ett gott vin. fy fan. att se en film som var en riktig "njutare". jo, folk säger så. det är något liderligt över ordet. mycket äckligt.

never marry a railroad man

hurra! svart kaffe har utökat med ytterligare ett rum så nu kan man faktiskt gå dit och möjligtvis få rum att sitta där. vilket jag gjorde i morse. de har internet, jag skulle jobba. satte mej i godan ro, läppjade lite på min latte och kände lugnet. satt bredvid tomas di leva, hans unge var gullig. satte på datorn, var till och med lite peppad på att jobba. och ba NÄHÄ. då har min kille varit och meckat med min laptop, han fixade så vi kom åt varandras hårddiskar nu i helgen. jamen tyvärr så var hans den enda jag kom åt. det var dessutom lösenordsskyddat allting. ringde honom gem ggr. o-svar. så där satt jag som ett jävla morgonpiggt fån. blev så himla sur. han ska alltid mecka med elektroniken! va fan! sen så kom han efter en trekvart och fixade det någorlunda, ja då funkade inte mina mailkonton. så nu kan jag inte maila. min kille i lördags: allt kommer bli så mycket bättre nu när jag fixat det här trådlösa! ahmenellerhur.

if the devil is six, then god is seven

jag är förkyld. it sucks. det är också första gången jag är krasslig sedan jag fick unge och jag inser att det är hemskt mycket jobbigare att vara sjuk när man inte bara är en. men i torsdags hade jag ännu inte blitt sjuk, så då var vi på pet sounds popquiz. lag popmorsa bestod av mej, min kille, sebastian suarez och sofia embrén. vi hade på känn att det skulle bli ett indiequiz och OM det blev. jag var pinsamt dålig på shoegaze-grejerna. när det var ett twee-block skrek jag ut min frustration med ett "jag vill vara i alice eggers lag!", för de såg så jäkla nöjda ut några meter bort. de hamnade på en fin tredjeplats framför petsounds-laget. vårt lag kom sexa. okej ändå.

om man kunde spricka av kärlek, så skulle jag gone poof för längesen

älskade killjävel

skickade ett surt sms till min kille apropå sjalhelvetet. får tillbaka en asfånig dikt om hur kär han i mej. jag HATAR att jag inte kan vara sur på honom längre än en kvart.

hanna och... dreamboy-ludde!

dagens i-landsgnäll

hittade en sjukt snygg sjal på weekday från henrik vibskov. den var hemskt dyr, men jag ville ha den. i just had to. gjorde stort rabalder bland personalen om att de skulle lägga undan de två kvarvarande exen, den ena blåochsvart och den andra multirutig. ba "min kille kommer med pengarna!". jag har noll kronor på mitt konto eftersom det blev fuckup med modette-utbetalningen. en halvtimma senare kommer min kille och jag sliter honom i ärmen till de fantastiska sjalarna och jag är som ett barn i en leksaksaffär, och ba "blå eller multi? visst är den fantastisk?" och typ dansar där inne. ser på honom med tindrande och förväntansfulla ögon. och han ba "NEJ". jag blev helt paff. vadå nej?? och så säger han med pedagogisk röst och en med osynlig klappande hand på mitt huvud att "den är för dyr(lilla gumman)". så himla pinsamt. jag blev tre äpplen hög och svinförbannad. och det handlar inte om sjaljäveln i sej, jag vet att den var ruskigt overprized. men jag har fött hans barn! ge mej en sjal om jag vill ha en! det är inte som att jag går och gnäller om att han köpte en jävla projektor för tolv tusen förra månaden. det handlar inte om sjalen. det handlar om att han klappade mej på huvudet som en pappa till sitt barn och ba "nej. du får inte". hallå, jag är fan vuxen och ja, jag vet att det är lite tajt ekonomiskt just nu men ÄNDÅÅÅ-ÅÅ. och till råga på allt så inflikade han "har du ätit något idag? du verkar så orimligt sur". han kunde lika gärna frågat "haru mens eller?".

oldschool baby

idag ska jag på genrepet av teaterversionen av fredrik strages "fans". jag är ingen rutinerad teaterbesökare, snarare tvärtom. jag har aldrig riktigt gillat teater, sist jag gick var på dramaten, nån shakespeare. tre timmar lång. det var kul att ha gjort, att pricka av det årliga teaterbesöket, men det är inte riktigt min grej. det är så stora gester och spottande munnar, så mycket kött. men jag tror på "fans". och framför allt tror jag på fredrik strage.

hanna och... kim ström!

our aim is to break you down to the bone

det händer grejer på nöjesguiden. efter mycket om och men så ska jag inte längre vara musikredaktör. halleluja. jag går tillbaka halvtid och sköter i första hand metrosamarbetet, layoutar och skriver och är nån form av övergripande redaktör för sthlm, malmö och gbg. det ska bli kul. så får vi se i februari vad som ligger i mitt fat när jag går upp på heltid igen. gud, jag finner inte riktigt ord för att förklara hur mycket jag älskar att inte behöva skriva om musik igen. hur låter gitarren? gubbig? rockig? trevande? vad tycker jag egentligen om go! team och varför? så himla skönt att bara få lyssna och känna istället för att lyssna och rannsaka. och så är hela redaktionen ommöblerad och alla har nya poster. spännande. om jag nu bara får skälig lön så ser min höst så himla kul ut.

the ho in horrible

jag var hemma i sala och så sa min syrra att hon tyckte den här "big girls don't cry" med fergie, som gick på mtv just då, är bra. jag hmmade lite. sen sa hon att hon tycker hon är snygg. så jag glodde på videon. jag tycker hon är lite äcklig. men hon ÄR ju snygg, vacker mun, o-opererad näsa och kåta ögon och allt det där. men hon stör mej så mycket, allt det vackra försvinner under allt kladd och putande läppar. sen gick min syrra och så kom gwen stefani in i rutan. hon är ju exakt lika utstuderad och lika målad, ändå tycker jag inte att hon är obehaglig. är det för att jag gillar hennes musik mer? men fergie börjar ju låta exakt som henne nu. är det för att fergie är mer latina? det är väl gwen också under blonderingen. är det för att gwen har man och barn och inte är slampig på samma sätt? fergie har också snubbe och jag är väl inte så jävla dum att jag tror att bilden av henne är den privata? äsch. jag vet inte. båda har en förmåga att klä sej för jävligt allafall. men gwen - fergie, 1 - 0.

like sand through the hourglass

inatt drömde jag om aaron eklöf. vi var äldre och var på nåt dansställe. han kysste mej på handen och log ungefär som eric forrester i "glamour". mycket märkligt. obs. jag vet att titeln är "days of our lives".

med blommor och med blader

igår fyllde min kille år. jag kom inte tillbaka till stan förrän idag så jag firade honom nu. jag hade massa paket! sju stycken. som en stackars tjej på åhlens fick slå in. massa prytlar och lådor och tidningsställ och små block till hans kontor. och så passade jag på att köpa buffy säsong fem till mej själv. och två latte från espresso house på två timmar, it kills me att vara i sala och bara kunna dricka morsans brygg. och så hade jag ju tänkt att vi skulle åka till barcelona nästa vecka, att det skulle vara en gjuten present till oss båda innan jag börjar jobba om tre veckor. men satan vad meckigt det var med flygbiljetter, hade fixat så vi skulle få bo i quetzys killes lägenhet och allt, men så sprack det på att man inte kom under fyra tusen för flyg. allt över tolvhundra var dyrt fick jag veta av bättre vetande. så jag sket i det och köpte en iTouch ustället. nån ny tuff iPodsvariant med mac osx och trådlös surf och touchscreen och sånt. min kille blev jätteglad. nu får jag leva utan latte i en månad. gigantiskt hål i kassan. men det är han värd. och det är ju ändå honom jag sträcker ut handen till och ger hundögat. gud så förnedrande det är. "har du en peng?". som att vara åtta år igen och vilja ha en krona till en sur klump eller banankola.

hanna och... joel i hidden cameras!

fuck me, i'm twee

idag när vi gick från coop så såg jag på avstånd två tjejer som bröt av lite bland bruna pensionärer och lönnfeta mysbyxsmänniskor. de hade rosa och svarta extensions i tovigt mörkt hår och nätstrumpbyxor med revade hål i, grova kängor och tajta hoodies under skinnpaj. typ tokio hotel-brudar. jag blev glad. då säger morsan, "kolla! två indiegrunkor". jag vet inte vad som är konstigast. att hon använde uttrycket indie eller kallade dem för grunkor.

ok computer

jag har en ensam timma för hanna är ute och ränner med mamma. så vad gör jag? duschar jag? läser en sk god bok? sover? nä. jag drömmer om civilizations expansion-pack som jag läste om i min brorsas senaste pcgamer och testar mina buffy-kunskaper i ett facebook-quiz. jag älskar att jag vet onödiga grejer som att sången som giles till buffy-gängets förvåning sjunger på ett fik är "behind blue eyes" och att samma giles även satte på buffys mamma på en polisbil och ingenting annat.

tjenare italienare (rim)

min kille fyller år imorgon. min kille tycker inte att pengar är lika med en bra present. han vill ha tanke och kreativitet bakom. och det låter ju logiskt, men jag är inte van vid det. i min familj har man gett varandra presentkort i alla evigheter, summan har baserats på graden av dåligt samvete. nu ska jag plötsligt vara påhittig. buhu, det är skitsvårt. my undying love, räcker inte det? nähä. och att hinta om att jag gav han en unge i februari, räcker inte det, det tror jag inte heller kommer att funka. han säger att han är "enkel". so not true. han vill typ hellre ha en dikt jag skrivit eller en tröja jag broderat nåt kul på än nåt köpt och färdigpaketerat. eller en sladd. min kille älskar sladdar. han kan rota i sin gigantiska sladdlåda i tio minuter och sen titta upp på mej och bara le fånigt lyckligt och utbrista "jag älskar sladdar, emelie". men det finns så många sladdar ju. jag kanske köper en skitdålig sladd, även fast den är dyr. som om nån skulle lägga ner en massa pengar på nåt från dkny eller french connection eller så. och så har han ju så mycket sladd. nä, men hörrni, jag sätter mej på en av morsans pinnstolar och diktar nu då. rimmar lite.

hanna och... casandra cornelio!

fortfarande bland det roligaste jag sett och hört!

upp till kamp

sverrirs "upp till kamp" drog ju igång igår. jag och min kille hade äran att se hela rasket på filmhuset härom veckan och jag hann bara se de första nittio minuterna, men aj vad jag gillade det! jag gick därifrån och var alldeles lycklig över att jag känner någon så attans duktig som sverrir. tyckte sexscenen var asjobbig dock. axelgömde mej hos min kille. det var en sådan där tyst sexscen, där de enda ljuden är fraset av sängkläder, en och annan liten suck och slafs av läppar. mental note: att se kompisar knulla är ingen hit.

kill your idols

oooh det är idol nu. jag älskar uttagningarna. älskar när de är så dåliga att man skrattar ihjäl sej och tvingas gömma fejjan i en skamkudde och jag älskar att få de där rysningarna när någon faktiskt bränner till inuti. och så gråter jag ju så klart. de blir ju så till sej. det är så äkta. jag jobbade med idol förra året, var någon form av eftersnackare i TV400 tillsammans med olle garp, frida boisen och mats strandberg. det var så jobbigt att behöva sätta ord på allting då, nu känns det asbra att bara få sitta i soffan och fnissa, skämmas och förvånas. pappas kompis hade sett mej i rutan förra året, höggravid dessutom, och torrt konstaterat att "hon är ju ingen gw persson direkt". eeh.

can i play with madness

någon frågade om inte min unge har kompisar i sin egen ålder. det har hon! mest har hon hängt med en kille som heter holger gunnarsson, de har mest setts på bakverket. sen har hon en kompis som heter ville england, men han bor i norrköping så de ses inte så ofta. de är hittills hennes allra bästa kompisar. andra som hon hittills bara har tjenat på är betty åhlund, sasja h-k, pella wikingsson, henry gärdkvist och franka johannesson. fast de heter säkert inte så i efternamn de där ungarna. man vet ju inte om det är mamma eller pappa som satt efternamnsprägel på dem. ja, och så sverrir och emelies kids, sisi och salka så klart. snart får hon två nya kompisar när vi får träffa annahs nytillskott och rebecka och cesar klämt ur sej sin. hon har en hel hord med kompisar att slå i huvudet med en spade! nu drägglar och klöser hon mest på sina kompisar, inte så vänskaplig ännu. men hon tycker andra ungar är kul. hon skriker när hon ser dom. och vevar med armarna. urpeppad! imorron ska vi träffa franka. jag hoppas på två sovande turturduvor så jag och ika får gnälla lite om mödraskapets våndor och hjärnans degradering. det är faktiskt helt SJUKT hur osmart jag blitt sedan jag började amma. som om hanna suger hjärnceller. om det fortsätter så här så är jag glad om jag kan alfabetet när det lackar mot jul.

du är så NOR-MAAAAL!

det var ju så klart jätteroligt på pop dakar. satt med min lilla familj under ett stort träd med jättefina farmorslampskärmar upphängda i och drack kaffe hela förkvällen. den hemlige artisten var orup, och i början kändes han liksom lite fattig, men efter tre-fyra låtar tinade han och vi upp och när det bjöds på "regn hos mej" och "min mor sa till mej" så visste mitt hjärta inga gränser. det var givetvis skitkallt, så när min mamma, syster och unge avvikt runt halv tio kastade jag mej in i gula villan och köpte 25-kronors vin och minglade för att behålla lite kroppsvärme. ljudet var bedrövligt, varannan låt som metropolis spelade dog högtalare för högtalare, så för det mesta var det helt tyst därinne vilket var lite bummer. särskilt när jag hälsar på annika norlin och jag ska försöka få fram nåt smart och det enda jag kommer på är "du är så NOR-MAAAL" och precis då jag gastar NOR-MAAAL i hennes öra väljer ljudet att upphöra så mitt stackars ord ekar i lokalen. stackars annika, stackars mej. såg laakso. köpte en pixies-pin och en heavenly-pin. sen så hände väl inte så mycket mer. jag har blivit så dålig på att återge utekvällar. jag tror det är för att jag tycker det har blivit lite pinigt att namedroppa.

anka

SVT, menar jag så klart. P3 vill inte ha med mej att göra efter min extremt mediokra insats som buffy-expert i kvällspasset. hade en bajskorv haft mun, så hade den låtit som jag gjorde då.

veckans internetkonsument

henrik på P3 hörde av sej och undrade om jag ville bli deras "veckans internetkonsument", det är mest inriktat på musikbloggar. jag tackade raskt ja och insåg sen att ööööh, vänta nu, det fräschaste jag laddat hem är typ mange schmidt och den senaste mp3-bloggen jag var inne på var fluxblog för två år sen. men ändå, klart jag vill vara med. jag har inga problem med att ljuga för att verka, vahettere, HIPP! hmm. nån som vet nån grym mp3-blog? gillar inte justice-remixar, baile funken, balearic och techno-bloggar. fast det är kanske det jag måste skriva för att vara het? damn. jag lyssnar ju bara på supertramp och säkert!.

och jag måste ha retat gudarna, måste gjort nåt fel

jag har inte gnällt på länge. det är svårt det där med ilskan, för man känner ju att det är så jävla mycket att vara tacksam för så inte ska väl jag komma och negga över små petitesser. jag med min kille, min unge, min lägenhet, mina vänner, min familj och min inte alltför breda röv. jag har det ju rätt bra. men ibland, då slår det mej med full kraft. och jag blir så jävla arg. det har jag varit i ett par dagar, veckor, och jag kan liksom inte skriva om det. det ligger för nära och jag kan inte sätta ord på det, orden är för futtiga och för fula. sen ibland så är det ju tvärtom, när jag inte gnäller och är arg så är det för att jag är tillfreds och allt är fina fisken. så man kan aldrig riktigt veta. men nöjd, nä, det är jag inte. nu ska jag vara arg lite till.

men igår, då var jag glad:

lets take a ride and run with the dogs tonight in suburbia

jag var och hälsade på i förorten idag. tallkrogen. och chockades lite av hur väl jag trivdes. allt omkring en kändes som en ny värld, hundra mil från riche och burfitt-tröjor. fräscht på nåt sätt. och det är så konstigt med alla dessa små hus med sina små trädgårdar, där bor folk, hela familjer och de kallar de där små lådorna sina hem och det kändes så bräckligt. som att om man blåste hårt på husfasaden skulle de rämna. små små liv i små små skolådor. missförstå mej inte, det var jättefina små hus och det var färgglada plastspadar och gungställningar och allting andades lugn och ro och äpplena hängde glatt i träden. det var idylliskt. bara så... vuxet. så fjärran. därför var det så skönt att känna någon som bor där, som är nästan precis som jag, som tycker om samma saker och har likartade referensramar, som är lika gammal som jag och som har samma snygga rodebjer-kappa, som tagit steget ut dit. till tallkrogen. det fick mej att känna att jag kanske också vill dit. att steget till grönskan inte kräver lobotomi. men det lär dröja, än är jag inte klar med latte inom tre minuters avstånd.

party like its 2003

jag ser fram emot helgen. min underbara mamma och lika underbara syster ska hänga med hanna fredag och lördag så jag har, nästan, en hel helg för mej själv. jag tänkte spendera den med att parta like its 2003. javisst. det kommer bli så enkelt, för på fredag, oooh det är imorron redan, så ska jag och peter hedlund spela skivor på trädgården och för första gången på hela sommaren ska jag få vara kvar all night. alltså inte gå hem vid tio som jag gjort alla andra ggr hittills. och det här med 2003, det är ju så att många av mina finaste kvällar spenderades just det året på metropolis på riddarholmen. fina fina mettan. och det var peters klubb! så gissa om pop-peppen är hög för imorron. wohoo. och på lördag är det pop dakar och jag ska se laakso och gentle touch. tänkte släpa med mej mamma och unge och hänga där på dagen om vädret tillåter och sedan åka hem och pysa lite med dom och sen på't igen bara. metropolis crew ska spela skivor där på natten. så 2003! på ett alldeles ypperligt sätt. quetzala, vi ska dricka öl ur plastglas! sist jag var på popaganda var jag så full att jag inte ens skämdes när margret och fredrik rökte cigg inomhus. jag var dessutom alldeles för upptagen med att gömma mej för cat5-brudarna vars skiva jag sågat. det var tider det.

hanna och... tobias dahl!

vad sa munnen nu?

de ringde från P3 idag och undrade om jag ville prata i kvällspasset om buffy. instinktivt tjöt min hjärna GUD NEJJE och så sa munnen; mmm, ok, det låter kul. buhu, jag är dum i huvudet som säger ja till sånt därnt, det ger mej bara massa ångest. skitkul att bli tillfrågad, men att faktiskt göra det, not so much. det finns fan inget värre än sin egen röst på en bandare när man intervjuat någon. man låter så sjukt korkad. att sen få höra den på P3... hmm, helst inte. men nu ska det bli så. bög.

dör!

willow är gift med wesley! hur har jag missat det. jeez.