Måndag: krönikeskriv. Jag har nån tanke om dörrar. Både fysiska och metaforiska. Och om "Sliding doors", och en dörr vars nyckel jag ibland får låna för att kunna låsa när jag går. Och om hur mamma och jag alltid pussades i ytterdörren och jag tror vi sa "älskar dej", när slutade vi med det? Sedan dess har det aldrig yttrats igen. Och alla dörrar/vägar man väljer som lett fram till just i dag. Gud, ni hör ju. Kan bli hur som helst detta.
Apropå "guuuud". I helgen, Hanna ba: Gud vad VITT det är mamma. Det var frost på alla löven. "Gud vad...". Hon suger åt sej som en svamp. Måste tänka på mitt språk around her. Dagen innan sa hon "vad jävla ljust!" när hon fick solen i ögonen. Det kan bara komma från mej. Kalle svär inte, jag gör det hela tiden. Faaaaan.
måndag 8 november 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det är så märkligt när man hör sina egna ord och meningar komma ut ur de små munnarna! Min dotter går och säger "jag oooorkar inte" hela tiden.
Fattar inte vem hon fått det ifrån.......
Skicka en kommentar