Ge mej en kudde NU

Ser "Den rätte för Rosing". Herregud. Så stelt. Allt är stelt. Språket, samspelet. Fejjorna framförallt. Och exakt nu valde hon en loveweekend med the winner, en nittonåring. Pillow. Please. Jag har aldrig ställt mej bakom den här Linda-bashingmobben, gör det inte nu heller, men det här teveprogrammet... Det är värre än "Förlåt mej".

"Det ska bli så skönt att bli ensam med Hugo nu. Han doftar så gott, hans hud är så len". DET ÄR FÖR ATT HAN ÄR ETT BAAAAAARN. Och fine, nittonåriga killar kan vara supermogna. Men ändå. Jag ger dem en chans på miljonen. Och då känner jag mig frikostig.

Sad but true

Andy Hallett som spelade Lorne i "Angel" har gått bort. Ett år äldre än mej! Herregud.

Haha

En Elvis-affär! Sala fick storhetsvansinne när Waynes Coffee kom hit.

Nothing you can say that cant be sung

Jag har fyllt min iPod. Alltså, GUD vilken BRA musiksmak jag har. Helt sjukt bra.

Bra tjej

Lisa Carlén som gör modejobb i Sofis mode som är bilaga vill Aftonbladet på måndagar. Hon var på Modette förut och hon är så himla duktig. Alltid sjukt snyggt komponerat. Även om allt varit dimmigt blekt nude och romantiskt senaste numren. Helt grymt ÄNDÅ.

Om jag kom i en sån här

Skulle jag aldrig ha på mej nåt annat.

Even a stopped clock shows the right time twice a day

Nude ska det vara nu. Jag tycker det är superfult. Endast David Bowie klär i khaki. Och nu även Penelope Cruz. Fan vad snyggt. Gwyneths Balmain-kavaj snygg också. Axelvaddarna. Mmm.

Dagens färdkost

Blir den här fantastiska låten. Den gör fan ont att lyssna på. Jag glömmer bort det ibland. Hur mycket jag älskade Bear Quartet.

"Uppdatera!"

Haha, jaaaaaaa. Jag ska. Tystnad på blogg betyder oftast vajsing hemma. Nu drar jag till skogs ett tag. Skogs betyder morsan. Tar med datorn så klart. Puss och kram.

It's taco time, baby

Killen kom hem. Ungen kom hem. Nu är de på Ica och köper texmex. Älskar texmex. En gång åt jag nio stycken. Just nu är life sweet.

A change is gonna come

Fi fan. När farfar hämtat Hanna här vid tio igår morse däckade jag och vaknade kl fyra. Tog två Alvedon och somnade om. Vaknade vid midnatt med huvudvärk, drack en liter vatten och tog två Alvedon. Somnade om, sov urkasst fram tills tio i morse. Huvudvärk. Kollat the Wire med ett halvt öga nu under dagen och försökt pilla i mej en knäckemacka med ost. Fortfarande huvudvärk och ont, men bättre. Helgens enda plus: brallan jag köpte på Weekday i fredags lär sitta ca ett kilo bättre nu. Och om några timmar kommer min kille hem. Och Hanna. GOSSE om jag ska bli ompysslad då. Han ska stå naken med en sån där stor pinne med fjädrar på och fläkta mej medans Hanna håller god min och tittar på Pippi. Sen ska jag somna om och vakna imorron och må prima. Så får det bli.

Pills, thrills, bellyaches.

Minus the thrills. Jag är sjuk. Igen. Fortfarande. Mår kasst. Hanna bortforslad till farmor och farfar. Vill bara grina. Nu: försöka sova lite mer.

Freedom's got a shotgun

Apropå tv, kollar på en rätt bra K Special på SVT om svart musik just nu. Musiken och politiken, sextiotalet. Sam Cooke, Nina Simone, Malcolm X, Black Panthers, den amerikanska Södern, Stax records, Otis Redding. Ypperlig historielektion. Den finns säkert på SVT Play. Rekommenderas.

En av världens bästa låtar, igen:

A wave came crashing like a fist to the jaw, delivered him wings, "Hey, look at me now"

Nu är jag trött på det här hemmasittandet om kvällarna. Mina ögon är fyrkantiga. Funderar på om jag ska dra nånstans jag också. Typ i veckan. Men jag har liksom ingenstans att dra. Och ingen att dra med.

Brev från Lillan

Hej pappa. När du är borta får jag äta middag i soffan. Den luktar fisk nu.

My life would suck without you

Idag saknar jag min kille hemskt mycket. Bot: jag ska shoppa.

Jag har en ny blogg-idol

Han är skitkul, farsa och verkar känna David Sundin. Jag garvar ihjäl mej. *LÄNK*

Uppdatering: jag garvar ihjäl mej. *LÄNK*

For Emelie, Forever ago

Äh va fan, här är länken till min gamla dagbok på Skunk (jag dör lite när jag tänker på att jag hängde på Skunk in my late twenties!). Min försenade tonår. Inte ens jag orkar läsa igenom den, den är skitlång och handlar om samma saker inlägg efter inlägg. Den är patetisk, men också fin på sina ställen. Men mest pinsam. Jag namedroppar och tycker jag är häftig som festar hela tiden, köper dyra kläder, känner tuffa människor och koketterar över hur tjock jag är. Jag vägde 55 kilo. Framförallt är jag olycklig och vilse i pannkakan. Det känns som den är skriven av en nittonåring men den sorgliga sanningen är att den bara är fyra-fem år gammal.

Det är det här jag längtar tillbaka till när jag försmäktar ibland i nutiden. Men så läser jag två utdrag ur den där och så lugnar jag ner mej. Det var inte bättre förr. Det är också lite sorgligt hur lite jag förändrats. Men har fått mer självdistans, det är ett som är säkert.

Och GUD vad kul det var i perioder. De där åren skrattade jag för en hel livstid. Grät med i och för sej. Och alla de där kläderna ligger i flyttlådor, minst två nummer för små nuförtin. Tyvärr.

And the Stockholm insecurity is like: I don’t exist

Kolla vilken fin Hello Saferide-video. Han som gjort den heter Anders Gunnarsson, har ett fantastiskt skratt och en gång i tiden hade han tillsammans med Peter Hedlund min absoluta favoritklubb i stan: Metropolis.

Bajsextra

Häromveckan fick jag hybris och tänkte bli en nyttig mamma och köpte därför Digestive Extra fullkorn till mej och min unge. Jag märkte ingen direkt skillnad, men Hanna har crappat ungefär femton ggr på tre dagar. Det är härligt att vara förälder. Så... naturligt liksom. Och nej, man vänjer sig inte vid bajs. Det är en lögn. Det är alltid råäckligt.

Cause I'll rip the mike, rip the stage, rip the system, I was born to rage against 'em

Jag älskar actionfilmer. Min bästa film är "Die hard", ettan alltså, kan varenda replik. Jag är medveten om att jag har många "bästa filmer", säkert tio, men Bruce i den här rullen... så himla bra. Filmerna måste vara smarta, göra mej impad med ett stumt "wooo-aah" på läpparna. Är hemskt förtjust i tekniska actionfilmer, när man kontrollerar bankomater och kan styra rödljus och sånt. Där övervakningskameror kan se hjälten hela tiden och allt är knivigt. Biljakter, not so much, det är urtråkigt. Det måste vara fiffigt och inte bara k-pistar. Nu har jag precis kaffepaus i "Eagle eye" med Shia LeBoeuf. Osäker på stavning där. Den är spännande och urateknisk. Men att den här LeBoeuf-personen är nån sorts sexsymbol i USA, sen Transformer-rullen, det är för mej en gåta asså.

I got erection

Alltså Håkan, på SVT:s Popcirkus i kväll. Får RYSNINGAR av glädje. Älskar när det fläskas på så där. Har för mej han är bokad till Peace and love i år. I'm so there. För andra året i rad så ska Borlänge bli en tredagarsfestival för mej, Hanna ska vara hos mamma och vi ska bo hos bröderna Nilssons mamma ett stooooooort fint gäng och det kommer grillas och man får sova hur länge man vill och när man vaknar finns det alltid kaffe. Förra året spelade jag och Lina på backstagen till klockan fem en av dagarna och du vet att det blev mayhem. Det var helt bananas. Hoppas vi gör det i år igen.

Nu måste jag kolla programmet.

OMG.

Det kommer bli som en klassfest! Bara massa roliga människor, detta kommer bli min höjdpunkt i sommar. Dessa måste jag se (kommer se max fem, för så blir det ALLTID):

Frida Hyvönen (så vackert)
Hello Saferide (dör)
Henry Rollins [US] (hmm, kör säkert spoken word-shit men va fan)
Håkan Hellström (dör)
Jenny Wilson (sjukt bra skiva)
Kleerup (for old times sake)
Laakso (dör)
Lykke Li (så jävla bra och duktig)
M83 [FR] (så vackert igen)
Moneybrother (kommer bli kul)
Monster Magnet [US] (Spacelord MOTHERFUCKER, dör)
Mötley Crüe [US] (hahahahahaha)
Slagsmålsklubben (jag kommer vara äldst men jag älskar ju Frej)
Turbonegro [NO] (I got erection!)

*längtar*
*har börjat gilla asterisker*
*jag vet, säg inget*

Brev från Lillan

Hej pappa. Idag premiärade jag min skinnpaj. Alltså Daddy. Jag var så SNYGG.

Brev från Lillan

Hej pappa. Kollar Pippi på de sju haven. Den blir bara bättre. Till den: 2 sorters kex.

Fever Ray

Jag har ju varit down ett par dagar och känt mej vissen. Både fysiskt och mentalt. Snubblade över Hannas termometer nyss, inte tagit tempen sen det gjordes i stjärten typ, och ser man på. Hade 39.5. Inte konstigt jag varit grinig, och idag känner jag mej typ lite bättre ändå. Jag upprepar: nästan 40 grader. WOW.

Do's and dont's

Jag läser som sagt min gamla Skunkdagbok. Jag funderar om det är ett bra drag att lägga ut länken till den här. Den är extremt ytlig och namndroppig, men också ett bra komplement till mitt jävla gnäll. Och ett otroligt stycke tidsdokument över en tidig 2000-tals hipster.

Keats and Yates are on your side, but you lose, cause Wilde is on mine

Haha, i min gamla Skunkdagbok hittade jag det här, det är skrivet 2004. Jag har tydligen alltid varit melodramatisk.

"fest hos mej. introtävling. bjöd visst på champagne, heh. baba. fint. typ. riche. skitmycket folk. fick ett skärsår. brännsår. blåmärke. hjärtat vet ingen skillnad längre. tillbaka till baba. max blev min livboj. alla borde ha en max."

Det här är min favorit: "skärsår. brännsår. blåmärke. hjärtat vet ingen skillnad längre." Jag borde bli poet!

Well use me, use me, cause you ain't that average groupie

Twitter är ju lite kul också. Det är ju svårt att veta om det riktiga celebs bakom celeb-namnen, men tydligen så har Ashton Kutcher publicerat den här bilden på frugan Demi Moore i veckan då de gjorde sig snygga inför Bruce Willis bröllop. Haha, vill så gärna att det ska vara på riktigt.

Ryktet om min död är betydligt överdrivet

Alltså, jag GÖR ju saker. Jag sitter ju inte och dumglor ut i tomma intet. Jag läser till exempel den här, den fick jag av Agnes och Axel på Hannas födelsedag. Äras den som äras bör liksom:



Den är skitbra och ingår i serien A song of fire and ice. Fantasy baby, it's fantasy. Om man kunde adoptera en bokhandel skulle jag adoptera Science fiction-bokhandeln i Gamla stan. Finns fyra böcker, ska komma tre till, och HBO (!!) har gett greenlight för att filma. HBO. Bästa tv-bolaget. Varje bok är tänkt att bli en säsong och producenterna har Battlestar Galactica som inspiration; karaktärsbaserad action. Inga Braveheart-scener mao.

Och så lyssnar jag ju faktiskt på musik. Jag gillar att kokettera över att jag inte gör det, men fortfarande gör jag det nog än the average Joe. Mest lyssnar jag på den här, en sjukt bra samlingsskiva med flera av mina favvoakter (Arcade Fire, Bon Iver, Feist, My morning jacket, Andrew Bird, Yo La Tengo... alltså, nästan alla som medverkar är sjukt bra):



Vad gäller teve har jag avslutat helt fantastiska Mad men och ska ge mej in på The Wire. Har sett säsong ett, för uralänge sedan, men alltså. På riktigt. JAG FATTANTE VAD DOM SA! Samma sak med Deadwood. Man ba "Vaaaa...??". Så nu ska jag ge det ytterligare ett försök. Saknar Omar lite också. Och alla andra älskar det ju. Jag vill också vara med!

Nicole

Den här bruttan däremot. Nicole Richie: urahärlig. Och väldigt Lady Gaga just här.

Scarlett

Scarlett på nya franska Vogue. Jag fattar inte varför alla rejvar om henne hela tiden. Visst, när hon var indiepinuppa i Lost in translation kanske, men nu? Nä, tycker hon är tråkig. Säkert bra skådis, men all denna fashionattention hon får... I don´t get it. Så himla average.

Dagens nya

En spexig gardin. Ps. Den är uppsatt också. Kris någorlunda avoided.

Bio

Tänkte se den här imorgon kl 12.40 på Filmstaden Söder. Meddelas endast på detta sätt.

Brev från Lillan

Hej pappa. Idag var jag på teater med mamma. Den handlade om en lastbil. Roligare än det låter.

Brev från Lillan

Hej pappa. Mamma är så himla lyllig och gav mej en keramikuggla. PS. Har ingen aning om vad jag ska göra med den.

Hello darkness my old friend

Jag känner mej hemskt oinspirerad. Lite vilse. Jag är här hemma, läggan är spotless, all tvätt är tvättad, alla sex tvättarna prydligt ihopvikta på rätt plats. Och det kryper i mej. Jag har köpt nya gardiner. Ids inte sätta upp dem. Hannas ansikte är rent och vältorkat, hennes hår nyschamponerat, vi har varit i parken varje dag. Ätit på rätt tider. Jag är så duktig så. Radion stressar mej, teven gör mej illamående. Jag vill inte träffa nån, absolut inte prata med nån. Och så klart, så känner jag mej ofantligt ensam. I perioder kan man ju tycka att det mesta känns rätt meningslöst. Saknar poäng. Jag tror, utan någon egentlig tvekan, att en sådan period precis landat. Hej och välkommen, old friend.

Brev från Lillan

Hej pappa. Carro är här. Hon mäter saker.

Brev från Lillan

Hej pappa. Another day, another sandlåda.

Brev från Lillan

Hej pappa. Är på Stadsmuseet med Holger. Mamma har verkligen fått arslet ur.

Brev från Lillan

Hej pappa. Vi leker med Sigge på gårn.

Brev från Lillan

Hej pappa. Jag klär på mej själv. Det är knivigt värre.

The condition my condition is in

Jag är förkyld. Lovisa är i mitt kök och knåpar med en hemlig grej. Det handlar om klistrigt tyg och saxar och knappar och grejer. Hon lever rövare i min killes sylåda. Jag har en fryspizza i ugnen och kollar lite på teve. Jag misstänker att det var mest sylådan hon var ute efter. Men det är fint med så goda vänner. Man behöver inte direkt umgås bara för att man är hos varann. Vi har sambo-vanan kvar.

Brev från Lillan

Hej pappa. Vi handlar på Ica Ringen. Helt vanligt.

Fortfarande konstig stämning, men ingen verkar bry sig

Jag har en briljant vän. Ibland förstår jag ingenting av hennes bok, men det beror endast på att hon är mycket klurigare och smartare än jag. Läs den. Idag.

And we'll all float on, all right!

Nya Moneybrother-singeln heter "Born under a bad sign". Skitbra, tror jag. Jag hade lite problem med den här Pengabrorsan-prylen, men hans 2 första skivor tyckte jag jättemycket om. Tycker Anders röst är urhet. På den här nya singeln är han tillbaka i det där hitträsket som jag älskar. Och så är det synthklatschtrummor inbakade i alla de klassiska rockinstrumenten. Oerhört catchy. Refrängen påminner om nån annan låt, jag har det på tungan, men kan inte komma på vilken. Om jag skulle gå ut och göra stan någon gång den närmsta veckan, vilket jag naturligtvis inte ska, så skulle den här vara varannan låt på min förfest. Kan tänka mej den blir än mer grym live, med lite drivigare komp. Om man drar ned takten så påminner den om "Float on" med Modest Mouse.



Okej, inte oerhört mycket, men om man vill så. "Float on" är sjuuuuuukt bra.

Don't think twice, it's all right

Jag har fått en ny hangup, hallelujah, jag gillar när jag får det på grejer. Det kan vara band, en aktivitet eller lite vad som helst, men oftast handlar det om saker man kan äta. I "Mad men" käkar de pastramimackor hela tiden, och de är helt vansinniga med dubbelt så mycket kött som bröd. Jämfört med våra svenska modesta med max två skivor enrisrökt skinka, ett salladsblad på enkel skiva bröd så är de enorma. Gillart! Så nu blir det kött-tema. Upptäckt ett helt fantastiskt brödman köper fryst, stoppar i mikro trettio sekunder så är det fluffigt och klart. Tyvärr ciabatta, mitt hatbröd, men vad gör man.

Inser nu att bilden ej är helt optimal. Påminner om "nåt annat".

Nu har min kille åkt.

Det ekar här hemma.

Brev från Lillan

Hej pappa. Vi äter frukost i bara pattarna. Sånt man gör när det bara är tjejer hemma.

Hey hey, my my

Vad bra den är, teveserien "Mad men". Ibland när jag upptäcker en serie efter alla andra så kan jag känna lite "herregud, vad gjorde jag när jag inte kände de här karaktärerna?". Lite som hur hängande i luften man blir när en serie avslutas. Det blir ju en tomhet när de är borta. Lite som en internetromans, all feel but no touch. Om serien är riktigt bra alltså. Och det är ju Mad men, fi fan vad bra det är. Har precis sett klart säsong ett och man är ju inte direkt cheerful. Vad ONT allt gör. Here comes season two. Jag är avis på mej själv som har detta framför mej, hörrni.

Can I have it like that?

Jag dör vilken snygg outfit. Drew hjärta helmut Lang. Var bara det.

Apropå XO XO

Och det här off screen-paret skär ju i själen:

XO XO going bye-bye

Maken till dåligt "Gossip girl"-avsnitt har man inte skådat sedan Halloween-avsnittet förra säsongen. Det pendlar verkligen i den där serien, och det är endast kärleken till de etablerade karaktärerna (Chuck, I love you) som gör att man fortsätter kolla, knappast det briljanta manuset. Och nu var det längesen Blair sa roligheter som "Basshole" och "Motherchucker". Vettifan om jag tänker fortsätta kolla. Men snyggt Rolling Stone-omslag. Blake Lively är så himla het.

Att göra en annans olycka till sin egen

Jag tycker det är ett hemskt dåligt omen och så jävla tragiskt att skådespelerskan Natasha Richardson gick bort efter en skidolycka igår. Efterlämnar maken Liam Neeson och två barn. Jag är inte så bra på det här med omen, men jag finner det som jävligt jobbigt att höra dagen innan min kille ska till Chamonix och säkert OFFPISTA och GÖRA TUFFA GREJER och kanske STAJLA LITE. Och så ska han åka buss dit, slingerikrokiga vägar runt berg och raviner och skit. Fan. Varför skaffade jag inte barn med någon som tycker pussel är the shit? Vespa på sin höjd. Hajja sen när Hanna kan cykla och blir nio och ska ta sej själv till närliggande ställen. Eller när hon är femton och ska på hemmafest i Täby och blir full och går mitt i gatan och blir ihop med en ligist. Eller börjar på gymnastik som tioåring och ska stå på nån jävla plint och göra livsfarliga grejer. Eller när hon på MIN INRÅDAN börjar med hästar och så är hon på ridläger och så ringer en anonym röst och ba det har hänt en tråkig grej. Gud, vad har jag gett mej in på.

Att gå som en oavlönad piga

Jahapp. Imorgon åker min kille till Alperna i tio dagar. Chamonix. Osäker på stavning. Orkar ej googla. Hans frånvaro, jag ska försöka se den lite som ett experiment. Ett test! Jag ska feja lite härhemma idag, så att det är skapligt snyggt omkring mej. Och så ska jag liksom försöka avgöra om det blir lika mycket kaos av bara mej, för tre av fem ggr så handlar våra tjafs om att JAAAAG städar upp hans prylar. Och jag har en gnagande känsla att det kanske inte är riktigt sant. Mestadels sant förvisso no doubt about that, men inte alldeles. Jag är uraslarvig jag med.

I övrigt har jag knappt en clue vad jag ska hitta på när han är borta. Jag vill inte utnyttja barnvakter, då jag verkligen kommer behöva dem om jag får det här jobbet jag vill ha och min kille ska åka till USA i 2 veckor i slutet av april. Då måste far- och morföräldrar vara utvilade, för då jävlar kommer de att behövas. Hmm. Jag behöver fler teveserier. Och en projektorlampa. Och fryspizzor. Och en ny handkräm, fan, mina händer ser ut som att de är sextio år gamla. Och så behöver jag färga håret och raka benen. Aj då. Känner att jag kom lite off topic här.

Vietnamnam

Vi äter på vietnamesen. Sebastian är med. Vi pratar om Chesney Hawkes. Helt normalt.

State of love and trust

Jag undrar lite över en grej. Jag och min kille har bråkat nästan konstant i en vecka, med några få anderum, men ändå, nåt gnager. Nåt fult bor i min hals och vill väsa, skrika, spotta.

Detta är ingen nyhet, det går i cykler och där emellan har vi det jättebra. Nu råkar det slumpa sej så att nästan utan undantag så infaller dessa helvetiska skitdagar strax innan jag ska få mens. Så jävla klassiskt. Vilket så klart får mej att undra detta. 1. Är det hormonerna som får mej att se allt svart och därför blir det gräl? 2. Är det så att jag bara har lättare att tiga och le när jag inte har dessa hormoner i kroppen? Alltså, är problemen reella och jag kan ta dem bättre när jag inte är "hormonisk" eller är det hittepå-ig grälsjuka som drabbar mej veckan innan mens? Jag tror på fifty-fifty. Men jag undrar.

Och jag vet ju att jag blir värre den där veckan. Gråter på crappiga teveserier och gråter över sorgliga skitdåliga sånger på radion och däremellan är jag sprudlande glad över ta mej fan ingenting. Jag vet att jag reagerar annorlunda de här perioderna. Men samtidigt, när jag är mitt inne i skiten, så tycker jag på riktigt att allt suger hästballe. På riktigt. Oavsett om det är hormoner. Ju.

Intimfönster.

11:29Karin
nä, nu lite plugg. skolkar för att sitta hemma och söka praktik.

11:29amEmelie
funderar på om jag ska gå in i sovrummet och surprisa min kille med ett ligg, jag. vi får se hur jag gör.

11:30amKarin
aaahhh, gött. intimfönster!

11:30amEmelie
tar nog en macka i stället. är lite hungrig.
hahaha.

11:30amEmelie
herreguuuuuuud.

Sun always shines on tv.

Om jag hade haft nån så. Om makterna vill mej väl har vi ny projektorlampa redan imorgon.

It's the little things

Det är de små sakerna som förgyller. Sure, en Bahamas-resa och en torktumlare skulle sitta som en keps, men fram tills dess så nöjer jag mej med vietnamesiskt på Lilla Saigon och sen ett rykande hett "Gossip girl", båda eventen i sällskap av Carro och Fluffy.

Alltså vietnamesiska sommarrullar. Det är det godaste sedan mjölkchoklad med Marianne-kross. XO XO / Popmorsa.

Jag förstår inte Twitters storhet

I'm just sayin'.

Money (that´s what I want)

Den här lampan vill jag ha. Så himla rolig, skulle göra sej toppen här hemma. Och så vill jag måla om den knallgul, men det känns ju lite som ett helgerån mot designern. Även om det är IKEA så är den skapad av svenska kollektivet Front, som är fyra grymma brudar runt trettio.

De har också gjort den här sjukt snygga hästlampan, too die for och alldeles för dyr men man kan ju få drömma lite.


Och när jag ändå är i gasen, det här två år gamla bordet från WIS design som varit med i varenda inredningstidning sedan dess, så snyggt att man måste sätta sig ned lite grann.

Let the games begin

I kväll ska jag börja kolla på Mad men. Och Gud nåde er andra, alla ni i min omgivning som sagt att det ska vara så himla bra, gud nåde er om det är dåligt. För sällan har jag väl fått så många "ahmen VA, kollar du inte, det är så sjukt bra, bästa sen wire och vita huset och gud vet vad". Så nu sitter jag här med skyhöga förväntningar. Let the games begin.

Hoho! Hoho!

Vår ekonomi är körd i botten just nu. Jag var dessutom sent ute med faktura för stora jobb, så jag kommer inte få ett öre i slutet på den här månaden. Vi har inte ens pengar till hyran i nuläget. Har ojat mej hela dagen över detta, min kille drar dessutom till Alperna på fredag, en resa bestämd och betald sedan länge. Hej ensamheten, hemmasittandet, denna gången helt utan tröst i form av dyra och lylliga grejer. Det är ju en sak att uggla hemma med Ben and Jerry eller kanske nån lyllig ost. Uggla hemma med extra pris-mandariner har lite mer falnad glans.

Hur som helst, detta har jag ojat mej över och så klockan sju i dag när jag som vanligt skulle sätta på "Vem vet mest" (älskar Rickard Olsson) så dog projektorlampan. Poff! sa det bara. En sån kostar tre tusen. Så jävla typiskt.

Här är min planeringskalender för den kommande tiden: UGGLA HEMMA I TIO DAGAR MED EXTRA PRIS-MANDARINER UTAN TEVE.