torsdag 26 mars 2009

For Emelie, Forever ago

Äh va fan, här är länken till min gamla dagbok på Skunk (jag dör lite när jag tänker på att jag hängde på Skunk in my late twenties!). Min försenade tonår. Inte ens jag orkar läsa igenom den, den är skitlång och handlar om samma saker inlägg efter inlägg. Den är patetisk, men också fin på sina ställen. Men mest pinsam. Jag namedroppar och tycker jag är häftig som festar hela tiden, köper dyra kläder, känner tuffa människor och koketterar över hur tjock jag är. Jag vägde 55 kilo. Framförallt är jag olycklig och vilse i pannkakan. Det känns som den är skriven av en nittonåring men den sorgliga sanningen är att den bara är fyra-fem år gammal.

Det är det här jag längtar tillbaka till när jag försmäktar ibland i nutiden. Men så läser jag två utdrag ur den där och så lugnar jag ner mej. Det var inte bättre förr. Det är också lite sorgligt hur lite jag förändrats. Men har fått mer självdistans, det är ett som är säkert.

Och GUD vad kul det var i perioder. De där åren skrattade jag för en hel livstid. Grät med i och för sej. Och alla de där kläderna ligger i flyttlådor, minst två nummer för små nuförtin. Tyvärr.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Beskrivningen av din skunkdagbok stämmer rätt så 1000% in på diverse bloggare idag, som idag är 31.... Haha! Så oroa dej inte. Du var före din tid.

Anonym sa...

jag blir oxå så himla nostalgisk av ens "förra" liv. man längtar tillbaka men inser också att det är jävligt bra nu. även om man hade ur-kul då. ahh det där är så svårt!

Anonym sa...

Bless. Blev inspirerad till ett eget inlägg.
Undrar om vi skulle gillat varandra om vi träffats för 10 år sen. Jag tror jag skulle varit asimpad och lite rädd för dig.

Anonym sa...

Jag tycker alltid att det är jobbigt att läsa gamla saker som man har skrivit, värst är gamla dagböcker. De är så pinsamma att jag inte vågar läsa dem knappt :D