Det snurrar i min skalle

Alltså, jag läser en fristående novell i Malazan books of the fallen-serien nu. "Return of the Crimson guard" heter den. Och jag funderar på att sluta läsa och helt börja om i serien. Det är så många namn, så många intriger, så många warrens och houses och raser, jag kommer inte ihåååååg längre. Ganoes Paran, vem var han nu igen? Blev han Master of the Deck? Toc the Elder? Traveller? Laseen eller Surly? Quick Ben? Whiskeyjack?

Och man blandar ju ihop hela tiden också. Kommer på mig själv med att tänka på Aes Sedais och White tower och Matt (Wheel of time), drakar och lifesucking ghosts från havet och talande skepp (Robin Hobb) och dvärgar och döda morsor och olika sieges och slott och The Wall för guds skull (George R R Martin). Det snurrar i min skalle. Tillsammans är detta runt fyrtio böcker, alla svindlande välskrivna, sjukt spännande, komplicerade och framför allt svinbra.

Steven Eriksons böcker om the Malazan Empire, hörrni. Min bästa fantasyserie, lätt som en plätt. Episk. Det är så snuskigt himla briljant, jag vill inte missa en endaste liten hint till en karaktär eller händelse i de övriga böckerna. Ska jag börja om? Det kommer ju suga upp ett halvår av mitt liv. I och för sig värt det. Jag ÄLSKAR den här bok-serien.

Hmm. Jag kanske ska göra det ändå. Den sista boken i serien är planerad att komma nu i januari. Iiiiiiih. Blir avis på mej själv.