fredag 25 maj 2007
sakta vi gå genom stan
igår var det f12-premiär. vi bylsade på hanna och stoppade henne på min killes mage och promenerade dit. det var rätt trevligt, ursnyggt väder, och vi stod utanför själva spektaklet och bara tittade på/upp mot det festliga. de har knytit till sej bra klubbarrangörer i år, precis som förra, så om det inte regnar så blir det säkert en succésommar för f12. det som slog mej var att jag kände extremt få. för bara nåt år sen kunde jag gå till f12, berns eller riche helt ensam, för jag visste att jag lätt som en plätt skulle ha minst femton personer där som jag skulle kunna hänga med i väntan på mitt riktiga sällskap. igår på f12 så såg jag på sin höjd femton fejjor jag kände igen. det var lite konstigt. som tur var så sa quetzy och karin exakt samma sak, så det var inte enbart jag som var ohipp. sen drog jag mitt ohippa arsle mot östermalms torgs tunnelbana, med endast ett treminuters hej-stopp på riche som hinder på vägen mellan mej och "six feet under" där hemma.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
eller så är det helt enkelt så att f(ucking)12 är sjukt ohippt. för du är ju hipp. hur många hippa hänger på f12. tre typ. vilket innebär att dina fem hippa kompisar inte är så hippa. hippt var ordet. hipp. hopp. snopp.
hippt är ett fantastiskt ord.
det här måste analyseras ordentligt. jag hängde på f12 mycket typ runt 99-00, och då var det som du sa, man kände en stor del av klientelet. det är ett fantastiskt ställe rent sommarpoängsmässigt och därför vill man liksom fortfarande claima det som sitt när försommaren bubblar igång i kroppen - vilket är orsaken till att man pallrar man sig dit på öppningsfesten - men saken är den att riche-berns-spybar-spymlan-folket hänger inte riktigt där längre. jag gick inte dit en enda gång i somras förutom på öppningsfesten. så jag tror inte man behöver känna sig speciellt ohipp för att man inte känner lika många som innan. jag gör det inte i alla fall.
Skicka en kommentar