1.Vad tycker/tyckte Kalle om ditt bloggande?
2.Bästa stället en fredagkväll för en avdankad indiemorsa?
3.För vilka tidningar skriver du krönikor? (om du nu gör det..)
4.Hur känns det att ha rasat i vikt utan att ens tänka på det? Alltså jublar du inombords eller känns det som det kvittar nuförtiden? Tänker på äldre inlägg här i bloggen.
1. Jag tror inte Kalle hade eller har några direkta problem med att jag bloggar. Han accepterade den, läste den sporadiskt. Vad jag vet alla fall. Klart att han uttryckt ibland att det är jobbigt att vårt förhållande framställdes så ensidigt, och han ofta som the bad guy eller vad man ska säga, men han har aldrig bett mej sluta. Dessutom har Kalle, till skillnad från mej, en stark grundtro på sej själv och sitt eget värde. Vad jag skrev här rörde honom inte så mycket, tror jag.
2. Alltså, jag saknar också en bra bar med popmusik. Finns ju massa ställen egentligen, men inget som känns som mitt. Och som jag sagt tidigare, jag hänger ju i stort sett bara på ställen där jag själv eller någon av mina vänner spelar just den kvällen. Det blir oftast den gyllene triangeln Riche-Kåken-Spy bar. Strand och Spymlan kan vara fint ibland också, men det beror så himla mycket på vem som spelar. På Söder hänger jag mest på Babylon. Älskar Babby.
3. Jag börjar imorrn! På Stockholm city. Varje torsdag. Så himla scary och kul.
4. Jag trivs bäst när jag är avmagrad. Vet det är o-PK, men jag tycker kläderna sitter snyggare och jag älskar när jag får knotiga nyckelben. Can't help it. I somras rasade jag utan att tänka på det, blev förvånad när jag provade klänningar som plötsligt satt löst. Men nu har aptiten återvänt, jag funkar mer normalt nu. Jag äter tre gånger om dagen, men ja, jo, det har blivit lite mer att jag tänker på vad jag trycker i mej. Vill gärna inte gå upp allt igen. Klart det inte kvittar, haha. Jag är ju singelmorsa nu, vill vara en hottie! Och även om smal inte faller alla dudes på läppen, så klart, så känner JAG mej snyggare nu än för säg ett år sen, och det i sin tur gör mej härligare. Om ni fattar. It's all in my head.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar