måndag 6 september 2010
Sorry baby
Vem jag är? Nä bara världens sämsta person. Var på Louie i morse, trött som ett as, såg ut som ett härke. Zombiewalked in i lokalen, beställde en kaffe, ser Kalle inne vid köket. Hänger lite. Prati prati. Försöker övertyga honom att komma hem och hjälpa mej med teven. Tjatar typ. Han ba Emelie, det är TVÅ sladdar. Jag ba Kalle du vet att jag ser din mun röra sej nu, men du pratar om teknik, jag orkar inte förstå. Sätter mej på uteserveringen, läser Mama och röker, en höjdarkombo, verkligen. Kollar Facebook på iPhonen och... vänta nu... FAN! Kalles födelsedag, mitt barns pappa ba. Gick in och kramade ihjäl honom och blev lite ledsen för vad vi blivit och ändå glad för att han finns. Skrattgråt. Alla känslorna på en och samma gång, kan man säga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Äh, det känns som att det är okej om du är lite senil nu. Faktiskt.
Dessutom är du inte världens sämsta människa, du är lovely. Och jag känner inte ens dig. =)
vad tycker du om "föräldrar & barn" kontra "mama"?
haha senil var ordet. och tack!
hmm, du menar tidningarna här nu antar jag. jag har nog aldrig ens bläddrat i några andra mammablaskor än family living och mama, och de gillar jag.
"Gick in och kramade ihjäl honom och blev lite ledsna över vad vi blivit..." vackert tänkt och underbart skrivet.
Skicka en kommentar