Vaknade i natt klockan tre och ba: nähä. Kunde inte röra mej! Helt vanligt. Fick panik. Kunde inte rulla runt, kunde definitiiiiiivt inte resa mej upp. Kämpade mot paniken, lugnade ner mej, sen fick jag liksom hålla upp mitt eget huvud med händerna och välta mej som en surdeg åt vänster till magläge. Därifrån kunde jag sakta rulla upp mej till en boll, tänk "hej jag ber till Mecka"-ställning. Hemsk natt och nu har jag två Voltaren i kroppen men det gör fortfarande fantastiskt ont. Kommer på mej själv med att tänka otroligt klyschiga floskler som "man ska vara tacksam för det man har", "tänk vad livet är skört ändå". Dör på det.
Skulle plåtat byline till kröniketjofräset i dag klockan tio. Fick avboka, jag får inte upp händerna till fejjan och GUD vad jag vill vara hottie på de där bilderna, vägrar vara osminkad. Så nu ska jag plåtas imorgon i stället.
Uppdatering: vi pratar om nackspärr här.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
5 kommentarer:
Men herregud, vad är du för sjuk?
Jag har aldrig varit med om att man i helt vaket tillstånd inte kan röra sig?
Kanske om man gått till gymmet efter flera års uppehåll att jag haft muskelpain from hell, men det där låter ju jätteläskigt?
Krya på dig!
jag tänker nackspärr. alltså jag är helt rörlig i allt utom just nackområdet, och jag har efter de senaste årens incidenter av det här tillståndet insett att om man inte kan lyfta huvudet, vrida huvudet, spänna nacken, så är man i stort sett hjälplös, man kan inte resa sej ur sittande läge, liggande läge, eller för den delen sätta sej ned osv. lösningen är att röra sej så mycket som möjligt, så jag ska dunka i mej painkillers och ta en promenad i DEN JÄVLIGA REGNET SOM JUST NU STRILAR ÖVER SÖDERMALM. åååh, livet.
Men ok, du kanske inte menade att vara helt sjukt rolig i det här inlägget och jag hajjar totalt hur hemskt det måste ha varit och onte gjort men; Guuh, vilket roligt inlägg! Måste sluta läsa dig på jobbet för kan inte hantera allt innehållet skratt/gråt.
kram
Jag har gett dig ett bloggpris, kolla:
http://matsstrandberg.blogg.se/2010/september/utkast-sept-13-2010.html
Jag hade problem med nackspärr för ett år sen, inte lika illa som du, men ändå jävligt jobbigt. Innan dess hade jag haft nackspärr så där nån gång varje/vartannat år efter att ha somnat i nån konstig ställning. Sen efter att ha tränat flitigt flera gånger i veckan när jag var tjänstledig å pluggade i nåra månader och var relativt bekymmersfri så följde en period av mycket jobb å stillasittande, ingen träning alls å stress. Nackspärren kom som ett brev på posten. Och den gick inte över efter nån dag, utan höll i sig i flera. Försvann å kom sen tillbaka. Gick till naprapaten som masserade å knäckte och gjorde att det kändes bättre. Hon sa att jag absolut måste börja röra på mig igen och det har funkat bra. Har fått tillbaka spärren lite grann nån gång, men har klarat mig hyfsat trots att jag inte har tränat alls i perioder pga sommar, förkylning-som-aldrig-går-över etc.
Skicka en kommentar